Ledare

I söndags ringde jag till Ikea och förklarade att min diskmaskin, som jag köpte i våras, var sönder. Övre hyllan hade lossnat från sitt plastfäste och behövde bytas ut. Kvinnan i andra ändan av luren, som svarade efter två signaler, frågade efter numret på min räkning och numret på höger sida av min diskmaskin. Hon lovade därefter att en reparatör skulle kontakta mig. Han ringde på måndag eftermiddag och lovade att komma på onsdag morgon och fixa maskinen.
Så skedde också.
Det tog honom mindre än en minut att sätta dit en ny plastram och nu fungerar diskmaskinen perfekt.
Det är intressant att Ikea som har snålhet inbyggt i sitt varumärke inte ställde en enda fråga om varför disk­maskinen hade gått sönder. Jag slapp ljuga om att min son Ib med stor sannolikhet hade förstört disk­maskinen när han ville hjälpa till. Min relation till Ikea har nu gått från god till innerligt passionerad. Förmodligen kan Ingvar Kamprad den gamla marknads­föringsklyschan att en missnöjd kund pratar om detta med över tio personer, medan en nöjd pratar om detta med tre personer.

I veckans nummer av Resumé har Per Torberger och Andreas Elgstrand besökt en av Sveriges största reklambyråer: Ikea Communications. De 270 medarbetarna i Älmhult gör bland annat katalogen som trycks i hisnande 220 miljoner exemplar och distribueras över hela världen. De utvecklar webben med en halv miljard besökare varje år och tar 7 000 produktfotografier varje år. Man kan inte annat än gå ner på knä inför Ikeas fantastiska resa från en möbelbutik i en håla i mörkaste Småland till världsföretaget med 250 varuhus över hela världen. Och denna resa har Ikea gjort på femtio år. Förklaringarna till att Ingvar Kamprad har blivit en av världens rikaste människor är otaliga. Tur, tajmning och talang förstås, jag undrar om svenskheten som är så omhuldad av Ikea har betytt något.
Kanske, kanske inte.
Den viktigaste är dock att man alltid utgår från den enskilda kundens upplevelse av Ikea. Det är därför toalettborstarna kostar fem kronor och korven utanför kassorna är lika billig. Det är därför påsarna med värme­ljus är gigantiska och tonen i nästan alla annonser är varm och fyndig utan att vara kladdig och insmickrande. Det är kul att bo i ett land som har fått fram världens bästa varumärke.
Tack Ingvar, för att du fixade diskmaskinen. Jag lovar att Ib blir en lika god kund på Ikea som jag är.

Gillar tidningen Språket. Filter är också bra. Men den första förälskelsen har mattas. Food däremot känns helt iskall – trots att jag är exakt i målgruppen. 

TV4 sänker priserna. Alla kommer att följa efter. Skönt att vi äntligen får bukt med inflationen.

Sjukt bra just nu: Dombås - Kebab House. Se den Resumés filmrum.

SBB-nominerade Jung von Matts printannonser för Hunt är så grymt snygga och Stockholmssmarta att jag på allvar funderar på att försöka ta jaktlicens igen. På det hela taget är intresset för SBB mycket stort.

Katrin Kielos borde göra något bättre än att jobba på Aftonbladets ledarsida.

Rikard Palms framtid är på något sätt allas framtid. Han är beviset på att folkets kärlek och intelligens inte alls hänger ihop. Han är vår tids Åsa Bodén.

Många tror att F&B:s IQ-film, som vann Månadens film förra veckan, är årets mest självklara guldägg. Själv är jag skeptisk.