Ett gyllene läge för bra SAAB-reklam

I somras körde jag bil med ledningen i E.ON, LRF och Volkswagen till Gotlands Ring. Det var en gnistrande vacker förmiddag under Almedalsveckan. Syftet med resan var att jag skulle förstå att biogas är framtiden när det gäller hur man ska få bilar att röra sig framåt. Det mesta lät fantastiskt. Jag menar: Vem vill inte att ens bil ska drivas fram med koskit och grispiss? Självfallet kommer det bara vattenånga och luft ur avgasröret.

På vägen upp till banan pratade jag med Volks­wagens chef i Sverige. Han berättade att koncernen höll på att utveckla en ny dieselmotor och att samtliga grenar i koncernen var tvungna att skjuta till miljarder, trots att motorn i första hand skulle användas till att bygga lastbilar. Att utveckla en ny motor är nämligen mycket dyrare i dag än under bilens bästa glansperiod på 50- och 60-talen. Då höll en Amazon i 20 år och kraven på att motorn skulle bli snabbare, samtidigt som den släppte ut mindre avgaser var obefintliga. I dag är utvecklingskostnaderna enorma och kraven på hur en motor ska vara utformad ändras ständigt. Vem vill i dag höra talas om etanol? Om fem år kanske vi skrattar åt fenomenet biogas.

Det är i denna värld som några holländare tror att SAAB ska kunna överleva. Jag gratulerar alla som jobbar på och med SAAB till att varumärket får en ny chans. Det är helt overkligt att någon vill satsa pengar på ett bilmärke som har gått med förlust i evigheter och som är en myra bland elefanter, men kanske kan svensk reklamelit ta underdogrollen och skapa humlan som mot alla odds kan flyga. Det faktum att katten hade fler än nio liv måste vara själva kärnan i kommunikationen. Storyn om hur företaget räddades undan stupstocken är overklig. Det är med andra ord gyllene läge för otroligt mycket bra reklam signerad Lowe Brindfors och Valentin Byhr. Nu när 9-5:an ska krängas för allt vad tygen håller finns det bara ett läge: gasen i botten. Jag är lika skeptisk som tidigare till SAAB:s framtid, men ur ett kommunikationsperspektiv kan det inte bli bättre.

LO:s kommunikationskris och Arenadebatten sammanfaller. Socialdemokratin och facket har aldrig varit några stjärnor på fri debatt och opinion. Tänk A-pressen. Det som gör det hela så lockande för alla vänster­debattörer är det finns en miljard i botten. En liten rännil rinner ner till Arenas konstiga månadstidning. Den är så tråkig att jag aldrig orkar öppna den. Jag är övertygad om att fackets och sossarnas högsta ledning agerar på samma sätt. Förstår med andra ord inte riktigt stormen och ilskan på Aftonbladets kultursida.

I sammanhanget är det trist att Johan Ehrenberg är så usel på att driva sina tidningar ekonomiskt. Innehållsmässigt är de stundtals riktigt intressanta. (Läser dem hemma hos svärmor som har ett förflutet som kommunist.)

Träffade Jan Helin i fredags. Han och Anna Settman bjöd på macka och kaffe. Jan Helin inledde med att såga Jonas Bonnier.
– Tidigare försökte Bonnier dölja sin stora medie­koncentration, nu är det helt borta. Självfallet ser jag stora samordningsvinster. Men de gör helt tvärtemot oss. Utveckling ska inte drivas i toppen med Sara Öhrvall utan så långt ner i organisationen som möjligt. Samarbete däremot måste styras uppifrån och kan inte släppas vind för våg.

Sedan pratade han länge om hur Aftonbladet ska bli bättre. Mitt råd är att vässa nyhetsarbetet. Den kniven kan man alltid slipa mer på. 

Det verkar storma på Talentum.

Det var rätt av Gina Tricot att byta modell. Jag har alltid föredragit brunetter.

Du har väl inte missat vår börssida? Honkens analys
i dag av Metro är suverän.

Glöm inte bort att Sveriges största reklamtävling
Månadens kampanj byter namn till Reklamallsvenskan 2010.

I kväll klockan 17–20 ses vi väl på Resumébaren på Ambassadeur på Kungsgatan 16 Stockholm.