Snapchats nya chat är en vinnare

 

 

snapchat chat

Snapchat uppdaterade sin chattfunktion 29 mars. Chat 2.0 ger mycket mer möjligheter att infoga bild, ljud och video i chatten, men följer också den allmänna trenden mot livekommunikation som vi sett i uppdateringar bland annat från Facebook på sistone: realtid är det nya svarta.

Det generella mottagandet är mycket positivt, utöver en roligare tjänst hoppas man att detta öppnar för mer seriösa användningsområden som kundtjänstfunktioner och rådgivning över Snapchat.

 

En sammanfattning av uppdateringarna i breda drag;

Stickers. Över 200 bilder och animationer kan ni läggas in i dina konversationer. Alla bilder är sökbara så du kan bara söka efter vilken känsla du vill uttrycka så dyker förslag på bilder upp.

Audio/Video Notes. Möjlighet att spela in en 10 sekunders film som omvandlas till en GIF och skickas till din vän, alternativt spela in en ljudfil. Tänkt att användas för att spela in reaktioner på vad som sägs.

image1

– Ljud- och videosamtal initieras även om man inte är igång med en chat. Ett område där alla verkar vilja konkurrera med gamla tjänsterna Skype eller Facebook Messenger (senast ut med detta var ju Slack). Snapchat låter dig också skicka bilder under pågående videosamtal, något som skulle kunna vara ett verktyg i de ovan nämnda kundtjänstambitionerna

 

I samband med detta uppdaterade man sina användarvillkor för att kunna ”anpassa annonserna de visar användare”. Det är ju ett finare uttryck för att kunna målgruppsstyra annonser, men icke desto mindre relevant för annonsörer.

 

Snapchat fick som sagt mycket positivt mottagande på detta. Fortfarande kan man tycka att mycket är mest lattjo för användare, kanske främst de yngre segmenten. Men ambitionerna kring att bli en service-och kundtjänstmotor känns riktigt spännande.

Snapchat fortsätter att bygga räckvidd och teknisk plattform, får de till övergången till mer sälj- och servicenära användningsområden blir det riktigt spännande.

Hacker-attackerna i helgen och journalistikens utsatthet

I helgen utsattes flera ledande svenska nyhetsmediers sajter för en så kallad DDOS-attack. Flera stora sajter, däribland Aftonbladet, låg nere i ett par timmar. Attacken riktades mot mediernas teknikleverantörer, bl.a. Basefarm.

Förutom en generellt stor uppmärksamhet gav händelsen ett par vidare svallvågor;

  1. Traditionella kanaler såg ett slags revansch – när internet ligger nere kan man ju trots allt fortfarande lyssna på Ekot i P1

 

  1. En diskussion uppstod om nyhetssajters värde i en sociala medie-era – bland annat Agnes Wold och Niclas Svensson munhöggs lite på Twitter  i frågan

 

  1. Regeringen kallade till sig medierna för en diskussion om framtida säkerhet.

 

Utifrån detta finns det ett par saker att reflektera över.

 

Mediernas sårbarhet i det digitala. Som mediekonsument är det enkelt att få bilden att digitala kanaler är allomstädes närvarande och omöjliga att rucka på. Visst kan TV-sändningar försvinna under en viktig hockeymatch, och tidningen kanske inte kommer om det är snökaos – men man kan ju alltid ta fram mobilen och kolla lite nyheter där. Attacken visar att det antagandet är naivt och innebär en potentiell sårbarhet. Lite som hur vi ger oss ut i skogen utan kartor i förvissningen att Google Maps i mobilen alltid kommer funka.

 

Beroende av plattform. Detta är naturligtvis en av sakerna regeringen kommer diskutera med mediehusen, hur beroende man är av enskilda leverantörer som Basefarm och vad man kan ha för backuplösningar. En annan intressant aspekt är naturligtvis när man pratar om moderna mediehus som finns på flera digitala plattformar, inklusive sociala medier.  Intressant att sätta i relation till exempelvis KIT som har sin närvaro främst på FB. FB känns ju större och tryggare, men tänk om de skulle gå ner? Dessutom innebär ju valet av FB som plattform ett annat mått av anpassning än att ha en egen sajt.

 

Vad väljer konsumenterna för alternativ? Naturligtvis vore det extremt intressant att ha data på trafik till Facebook och Twitter, samt lyssnings- och tittarmönster på radio och TV-nyheter. Tyvärr har vi inte den datan. Man kan titta på Google Trends för perioden och då ser man att google-trafik växer för både Aftonbladet, Expressen och SVT under lördagskvällen.

Screen Shot 2016-03-21 at 13.14.08

 

Kortsiktigt vs långsiktigt och journalistik. Här är en av de viktigare reflektionerna tycker jag. På kort sikt kan konsumenter hitta alternativ till etablerade nyhetskällor. De kan via Google, Twitter och Facebook söka andra källor än Aftonbladet eller SvD. Det är något unikt för den digitala arenan, hur nyhetsmedia är konkurrensutsatta av alla möjliga kanaler med varierande nivå av professionalism, integritet och varierande typ av ideologi. Man kan välja bort nyhetsmedier i det enskilda tillfället men jag anser nog att över tid behövs kvalitetsjournalistik – och då måste den finansieras på något sätt. Det uppenbart ironiska uttalandet från Agnes Wold pekar på en viktig insikt;  även om vi sprider ut vår mediekonsumtion på allt fler kanaler så är det viktigt att den tårtbit som är oberoende journalistik har en stabil ekonomisk och teknisk/systemmässig grund.

Attacken i helgen är skrämmande, men också en intressant väckarklocka. Vidare diskussion lär följa.

 

 

 

 

 

Vad är bra reklam?

nils wimby

 

Det är svårt att inte instinktivt hålla med Martin Svendsen (”Bekämpa dålig reklam – inte adblockers”) när han anför att reklamen som helhet borde bli bättre. Vem är inte irriterad på all påträngande, tråkig och dålig reklam. Men jag tror det finns anledning att utveckla problemformuleringen något.

Vad är irriterande reklam? Enkäter dyker upp med jämna mellanrum som undersökt vad svenskar tycker om reklam. ”Vill du ha reklam i mobilen?”. Ja vad svarar man på det. 80-90% någonstans brukar svara nej.

 

Men vad man svarar i en enkät och vad som är verkligheten kan skilja sig. Ställs frågan istället ”Vill du via mobilen få veta när det är rea på H&M innan någon annan” brukar svaret bli ja. Vad som är irriterande är olika för olika människor.

 

Man inte vet i förväg vad som är bra reklam. Hur ska jag som enskild annonsör veta vad som är bra reklam? Ska den vara rolig? Det kan säkert ändå irritera en del. Ska den vara super-riktad? Vissa kommer känna av ”storebror ser dig”-syndrom. Utan direkt feedback är det svårt att optimera sin reklam.

 

Vad är bra reklam? Rent krasst skall reklam uppnå minst ett av två syften; Sälja idag, eller sälja imorgon. Det första kallas taktisk eller säljande reklam, det andra varumärkesbyggande. Men om den inte uppfyller minst ett av de målen är det såklart inte bra reklam, eftersom avsändaren inte kommer få försäljning och på sikt tyna bort.

 

 

Vem skall vara först att vika ner sig? Att människor installerar adblockers kommer i grunden från den totala samlade volymen reklam, inte från en enskild annonsör. Och den enskilde annonsör som börjar investera enorma summor i påkostad, elegant, riktad och icke-irriterande reklam kommer ha svårt att räkna hem investeringen. Den annonsören annonser kommer blockeras i lika stor utsträckning som alla andras.

 

 

Efter alla dessa följdfrågor – hur skall man då komma framåt till bättre reklam? Jag tror som sagt inte ansvaret kan läggas på annonsörer, det är också svårt att lägga ansvaret på publicister som ju måste tjäna pengar. Apple som teknikleverantör försökte sätta estetiska ramverk med iAd men misslyckades.

 

Jag tror inte på vare sig regelverk eller självsanering, annonsörer och publicister måste helt enkelt kunna se att man tjänar pengar på bättre och bättre riktad reklam. Och då måste konsumenterna kunna vara med som domare över vad som är bra reklam. Problemet med adblockers är att de behandlar all reklam som en klump. Jag tror att vägen fram är fler lösningar i stil med Youtubes TrueView eller Facebooks lösning där man kan välja bort annonsörer man inte vill se. På så sätt kommer optimeringen på sikt dålig reklam optimeras bort. Samtidigt skapar man förmåner för att attraktiv reklam som kommer motivera kostnaden att gradvis investera mer i att göra den bättre. Förhoppningsvis kommer helt enkelt teknologi rädda oss.

Facebook köpet MSQRD – ett roligt och smart drag

 

 

 

När Facebook nu köper ”roliga filter-appen” MSQRD är det ett drag med både riktigt rolig potential och en hel del smartness. Man visar en fortsättning på två tydliga styrkor;

1. En vilja av att vara med ir allt som har med kommunikation och socialt i världen (vilket också var tydligt på MWC)

2. En riktig smartness i att hitta bra uppköpsobjekt

 

När roliga filter blir en förlängning av den visuella kommunikation som påbörjades med emojis och fortsatte med Instagram/Snapchat, vill Facebook vara med där också. Facebook dominerar redan den starka messaging-trenden med både Facebook Messenger och WhatsApp (som köptes 2014). För att bemöta hotet från Periscope har man lanserat Facebook Live och kommer utöka tjänsterna inom rörligt. Bild och statiska filter stärkte man sin position på när man köpte Instagram.

 

Sen visade det sig att Snapchat ångar på som tåget, och att en av de senaste framgångarna är dynamiska/rörliga ansiktsfilter – både som en rolig användargrej och som potentiell intäktskälla via sponsrade filter.

 

Nu går då Facebook ut och köper MSQRD. Smart, vältajmat och med stor potential för kundtillväxt, för integration i existerande tjänster som Messenger, och med stor kommersiell potential. Smart drag Facebook. Smart drag indeed.

 

 

 

 

Det sexigaste ordet inom marknadsföring

 

Screen Shot 2016-03-10 at 11.54.07

Trendord kommer och går. Engagement, virality, storytelling, impact, disruptive etc etc.

I en digital värld där mycket är mätbart och där man jobbar med en mängd olika köpta ägda och förtjänade kanaler finns det ett nytt ord med spännande potential; Attribution.

Att attribuera är synonymt med att tillskriva, hänföra eller ”ge cred”. I vår värld handlar det om att kunna se vilka olika delar av det komplexa marknadsföringspusslet som bidrar till framgång, och hur de samverkar. Den potentiella nyttan är såklart att om du vet vad som bidragit till din försäljning eller varumärkesbyggnad och vad som varit bortkastat kan du optimera dina investeringar.

 

 

Medan det finns en fantastisk potential med mätningar finns det också ett antal problem, där jag tänkte beskriva några av de möjligheter och hot jag tycker är viktigast. Vi börjar med möjligheterna;

Facebooks nya mätsystem. Facebook kommer uppdatera sitt mätsystem Atlas så att man kan se digital försäljning kopplat till FB-annonsering i systemet, men kommer också ge möjlighet att ladda upp data om fysisk försäljning i systemet för att kunna titta på korrelationer. En ganska basic lösning men ett steg i en intressant riktning.

iBeacon-Logo

iBeacons. Många verkar se iBeacons som främst ett redskap för att rikta annonsering, men jag tycker det är fantastiskt intressant som mätverktyg. Att koppla ihop mobil annonsering i appar med iBeacon-data på trafik i butik (och även rörelsemönster när man gått in i butiken) känns riktigt spännande!

 

Förenklade betalningslösningar. Med Apple Pay, Passbook, NFC etc ökar möjligheterna att snabbt och smidigt gå direkt från köpsug till genomfört sug. Det innebär också möjligheter att tydligare härröra försäljning till vad som skapade köpimpulsen.

Bland hindren för ett bra arbete med attribution märks bland annat dessa;

trees_hd_picture_5_169193

Ser inte skogen för alla träd. Det är den problematik som också kan uttryckas med ”from big data to smart data”. Många som jobbar med marknadsföring tycker redan nu det är många datakällor att hålla reda på, lägger man på 4 till och dessutom skall bygga sambandsmodeller på alltihopa är det lätt att det blir överväldigande.

Fokuserar på det som är enkelt att mäta. Här har vi en av de största akilleshälarna med digital marknadsföring. Vissa saker går jättebra att mäta i en digital värld, t.ex. visningar och klick. Därför har klickfrekvens varit något man följt med andakt i digitala kampanjer de senaste 125 åren – utan att kritiskt granska om det är det mest relevanta måttet på framgång. Det gäller att börja med vilka samband och mönster man vill granska, inte med vilken data man har tillgång till idag.

Walled gardens. Här ligger en stor och intressant problematik med separata ekosystem. Ett tydligt exempel är att majoriteten av internet-tid idag sker i mobilen, och att uppemot 80% av tiden i mobilen tillbringas i appar. Att man går från ett ”öppet internet” via webbläsare till att tillbringa sin tid i silos som Snapchat, Instagram eller Linkedin skapar 2 uppsättningar problem för varumärken. Först och främst går man från att sköta en hemsida till att sköta en hemsida, en FB-sida, ett Snapchat-konto, en naitive-sita etc etc vilket naturligtvis ökar administrationen. Men den andra problematiken är att dessa separata ekosystem gör det extremt svårt att mäta en hel konsumentresa. (lästips; den här artikeln från The Verge  som är bland det bästa som skrevs under 2015)

puzzle

Sammanfattningsvis finns det en hel del svårigheter med attribution, men jag tror genuint att den marknadsförare som gör framsteg här kommer att ha en enorm konkurrensfördel. Det finns ingen perfekt modell som applicerar på alla marknader eller målgrupper, allt handlar om att hitta hypoteser och börja testa. Det handlar om att lägga ett pussel – man kan inte lägga allt på en gång utan man måste börja med två bitar och se hur väl de passar. Finns det en korrelation mellan en viss TVC-tonalitet och engagemangsnivåer på  Facebook? Har vi bättre klickrate på sök när vi synkar annonstext med DR-budskap? Får vi bättre konvertering på vår desktop-sida när vi annonserar tungt i mobilen? Hittar man samband och kan börja utforska dessa kommer man inte bara få en bättre förståelse för sina konsumenter, man kan också göra bättre 360-kampanjer.