Vad man missar i Barcelona om man bara åker till Cannes

Det är tydligt hur reklam allt mer går ifrån att vara en silo till att växa ihop med digitalt, socialt, UX, tjänstedesign och en rad andra fält. Den traditionellt tyngsta reklamtävlingen  Cannes Lions lägger till kategorier som Creative Data, Product Design och Innovation. Samtidigt blir också allt fler andra mässor och tävlingar relevanta för reklambyråer och annonsörer. SXSW, CES, DMEXCO är några av de nya evenemang reklamare fått upp ögonen för och nu på senare år börjar man också titta på Mobile World Congress (MWC).

 mwc

 bild från mobileworkdcongress.com

MWC i Barcelona är mobilbranchens stora årliga event, och de största utställarna är Samsung, LG och Huawei (Apple lyser tyvärr med sin frånvaro). De nyheter som nådde en bredare publik var ett par nya mobilmodeller och en ökänd bild på Mark Zuckerberg som defilerar förbi en massa av människor med virtuella skygglappar i form av Samsung Gear VR-glasögon.

 

Men det fanns fler relevanta nyheter för marknadsförare. AdAge säger att medan det inte släpptes några omvälvande helt nya saker fanns det mycket matnyttigt kring vilka teknologier som nu faktiskt är redo att bli mainstream och kunna användas i kommersiella syften.

 

Screen Shot 2016-03-04 at 11.45.41

Internet of Things – såklart. Uppkopplade bilar, kläder, solglasögon etc etc. Det som blir intressant framöver är antagligen vad som blir huben (fjärrkontrollen) till detta ekosystem av uppkopplade prylar.

 

Fokus på kringprodukter – i en allt mer mättad smartphonemarknad behöver mobiltillverkarna kunna börja sälja tillbehör och uppgraderingar. Mest uppmärksamhet fick nog LG G5 som skall kunna uppgraderas med olika moduler. Sony lanserade ”Ear”, en slags handsfree i örat med uppgraderad Siri-variant som skall bli din personliga guide i livet och LG släppte en bollformad robot du kan använda för att övervaka ditt hem.

 Screen Shot 2016-03-04 at 11.35.16

VR VR VR – Många aktörer (Sony, HTC, Intel m fl) hade VR-utrustning att presentera. Samsung presenterade dessutom en kamera för konsumentmarknaden som gör att du kan spela in eget VR-innehåll. Här har vi en teknik som kommer bli utbredd snart och som är intressant för många branscher att börja experimentera med.

 

Messaging och livestream – Facebook Live byggs ut för att konkurrera med Periscope och allt fler tjänster för messaging-tjänster och video (nu senast släppte Slack videokommunikation). Snart måste nog annonsörer och byråer börja fundera på sin kapacitet att sända live-material.

 

Betalningar och NFC – Förra året var Klarna på MWC och i år stod Mastercard och Intel för nyheter som skapar trygghet och säkerhet bland konsumenter. Samtidigt presenterades många nyheter inom NFC, vilket i kombination gör att smidiga mobila betaningar både i m–handel och i fysisk butik antagligen inte är långt borta. Allt vi väntar på nu är en iPhone med NFC.

 

Performance Marketing – Mobila annonsbolag fanns på plats och pratade mycket om möjligheter med styrningar och uppföljning i mobila kampanjer. Här har ju funnits en svårighet då man inte kan förlita sig på cookies likt vid desktop men allt fler ”workarounds” dyker upp på marknaden.

 

Facebook överallt – Facebook var med på många andra företags presentationer och hade sina fingrar i majoriteten av de större syltburkarna, vilket bland annat Carat påpekade. Från VR till messaging och betalningslösningar är det tydligt att Facebook vill spela en stor roll i det mobila internets framtid.

 

 

Där var ett par viktiga highlights från MWC. Den 11 mars börjar SXSW i Austin som blandar reklam med digitalt och kultur och 17 juni går Cannes Lions av stapeln.

Big data, presidentvalet och problemformuleringsprivilegiet

Screen Shot 2016-03-02 at 08.46.50

 

När allt mer data genereras blir visualisering och verktyg för analys allt viktigare. Det handlar om att hitta trenderna utan att överväldigas av den rena mängden data som flödar.

 

Ett nyligen lanserat exempel är nyhetsbyrån APs samarbete med Google och Twitter kring amerikanska presidentvalet. På sajten AP Election Buzz presenterar de snygga grafer över en massa relevanta aspekter av valet.

 

På sajten tittar man på The Google Political Index, en mätning man presenterar såhär; Google politiska index skapades av en politiskt obunden grupp dataanalytiker på Google. Den mäter sökintresset i en omfattande vägd lista över ämnen som är förknippade med 2016 valet, inklusive presidentkandidater och politiker, policyfrågor och aktuella händelser. Även Twitter Election Conversations som är en liknande dataanalys på Twitters plattform.

Sajten listar volymer av sök/omnämnanden för respektive presidentkandidat, där skrämmande nog 50% av volymerna på båda plattformarna idag relaterar till Donald Trump.

donald trump

 

Man listar också intresse för ett antal valfrågor, och feedar in senaste nyheter om valet. På det hela taget en riktigt snygg sajt, som verkligen hjälper till att skapa en överblick av vad som händer kring det amerikanska valet i digitala medier.

 

Samtidigt som detta är ett bra exempel på att gå från big data till smart data ser jag en potentiell problematik. När som man förenklar, renodlar och skalar av hur information presenteras gör man hela tiden val. Någon sitter och skapar ett filter som väljer ut vad som är viktigt och inte och därmed skapas en form av problemformuleringsprivilegium. En utveckling som är intressant att hålla ett öga på när information och data blir allt mer globalt, digitalt, omfattande och i behov av förenkling och renodling.

Facebook ”Reactions” – mer nyanserat än ”Gilla”

Facebook-Emoticons

 

Facebooks ”gilla” knapp har blivit en stor del av det publika medvetandet sedan den dök upp i februari 2009. Att ”lajka” saker är en del av vårt vokabulär och den ljusblå tummen upp är inpräntad på vår hornhinna.

 

Nu kommer beslutet att införa fler varianter direkta reaktioner på de saker som dyker upp i vårt flöde. Genom att hålla ner like-knappen kommer man få upp en panel med möjlighet att välja bland flera reaktions-symboler. Detta är naturligtvis inte ett beslut som fattas i en handvändning, och Bloomberg Business har gjort en GEDIGEN artikel om uppkomsten av reactions. Jag tycker det är en mycket intressant läsning. Ett par highlights;

  • Det hade länge funnits diskussioner om att man behövde andra reaktioner än gilla, och ett ”ogilla hade varit på tapeten men skjutits ner på grund av risken för mobbing
  • Frågan fick ny aktualitet efter terriristattackerna i Paris i november – hur uttrycker man empati utan att uttrycka gillande?
  • Det drevs av Chris Cox – Facebook Chief Product Officer som varit hos Facebook sedan 2005 och är nära vän med Mark Zuckerberg
  • Frågan är känslig eftersom ”Gilla”-knappen är central i den centrala algoritmen – hur Facebook prioriterar vad som skall synas i allas flöden.

Blir spännande att följa utvecklingen, delvis som konsument men även att se hur varumärken hanterar förändringen.

 

 

 

 

 

Har Twitter-döden kommit till Sverige?

”Ryktet om min död är starkt överdrivet” sade Mark Twain en gång för länge sedan. I klickjagandets era krävs det inte mycket för att dra igång undergångsrykten och nu senast är det Wall Street som initierat ryktet om Twitters förestående undergång.  

twitterq3_2015

Twitter har sett stagnerande användarstatistik och en aktiekurs som halverats sedan peaken i oktober 2015. I sammanhanget kan det vara intressant att titta på utvecklingen för Twitter i Sverige. Jag har (med hjälp av min eminente kollega Pontus) tittat på ett antal mätetal för Twitter i Sverige för 2013, 2014 och 2015. Det är baserat på Orvesto och utgår alltså från mätningar av vanorna hos svenskar 16-80 år.

Twitter i sverige totalt

Låt oss börja med att konstatera att vi inte ser någon nedgång i Twitter-användande i Sverige. Vi ser en liten tillväxt, dock inte alls i samma takt som t ex Instagram och Snapchat.

twitter ålder och inkomst

En intressant observation är att genomsnittlig inkomst och ålder stiger gradvis bland Twitter-användare. Detta är ju ett mynt med två sidor: en mogen och inkomststark målgrupp är generellt relevant för annonsörer, men att snittåldern ökar kan också ses som ett problem med återväxten.

 

twitter vs andra plattformar

Det är också intressant att Twitter-användarna blir alltmer aktiva på andra plattformar, vilket innebär att Twitters andel av den totala sociala medie-tiden krymper. Tydliga exempel är att Instagram-användande ökat 10 procentenheter på 2 år och att snapchat ökat 5 % på bara ett år (Orvesto mätte inte Snapchat 2013).

Vad kan vi då säga om Twitters position i Sverige? Vi kan se att Twitter fortfarande växer, men inte i samma takt som många andra sociala medier. Återväxten av unga ser svag ut men målgruppen är högst relevant.

Att jämföra äpplen med äpplen

two_green_apple_hd_picture_167248

Det stormar lite kring mätningar av Webb-TV just nu. Den stora frågan gäller huruvida man skall mäta den som börjar titta på ett flöde som en tittare direkt, eller om man skall vänta till de kommit förbi reklam och framtill något redaktionellt innehåll.

Min enkla mining är att det egentligen inte finns ett rätt eller fel i frågan. Att mäta bara redaktionellt tittande gör att man kan rensa bort de som bara kommer in och vänder i dörren när de ser reklam, och det skapar en mätning närmare hur traditionella medier räknar. Men det innebär också att vi bortser från den effekt som kommer av de som ser 10, 50 eller 90% av en preroll och sedan klickar bort sig. Vi bortser också ifrån det faktum att många aktörer kommer ta betalt för synligheten av reklamen även om man inte kommer till det redaktionella.

I grunden handlar det om vilka äpplen man vill jämföra med. Tittar vi på bannerannonsering mäts en sidvisning när hela sidan laddats, oavsett om man läst något redaktionellt eller inte. Tittar vi däremot på TV-världen mäts räckvidder mer efter redaktionellt tittande.

På något sätt går det inte att skapa en korrekt jämförelse åt båda hållen. Jag kan tycka att det är intressant att jämföra webb-TV i samma valuta som bannerannonsering, och att kunna se den potentiella räckvidden för reklam snarare än för redaktionellt innehåll. Samtidigt förstår jag önskan att kunna jämföra sig med traditionell tv.

En sak är säker: som statistiknörd kommer sakna Aftonbladet Webb-TV på KIA Index.