Ensamma äldre människor är ett större problem i Sverige än vad många tror. Vad få också känner till är att välgörenhetsorganisationen varje dag jobbar med att motverka det problemet. Därför fick Naked uppdraget att lyfta upp frågan i den aktuella julkampanjen. Två filmer tar oss in i huvudet på en äldre man och en äldre kvinna. Den ena på sjukhuset och den andra i hemmet, där allt antagligen har sett likadant ut i alla år. I början omges de båda äldre av släkt och vänner. Det delas ut karameller – trots att det inte är lördag – och så kramas det. Avvikande är dock att det är de äldre som iscensätter samtliga röster. Och att ingen annan egentligen är där. De är ensamma.
– Det gäller att sticka ut och hitta en krok när man gör kommunikation. I det här fallet är den kroken att byta rösten på de äldre. Det blir både effektfullt och skapar en nyfikenhet som gör att man vill titta klart till slutet, säger Fredrik Preisler, creative director på Naked.
Byrån har tagit fram filmerna tillsammans med produktionsbolaget Hobby Film.
– Vi hade ett härligt samarbete med regissören Jens Jonsson. Han har verkligen fått fram en fin naturlighet i filmerna som gör att de verkligen känns äkta.
Att filmerna skilde sig från många andra välgörenhetskampanjer, som ibland tenderar att trycka på elände, uppskattades av juryn.
– Filmer med alltför mycket misär i fokus kan generera två typer av reaktioner. Antingen går budskapet hem, eller så blir det för jobbigt och att man stänger av. Här hittade vi ett sätt att kommunicera något som berör, men inte på ett skrämmande sätt. Det var väldigt genomtänkt.
Många gamla kolleger till Fredrik Preisler har ringt upp honom spontat och berättat att filmerna har berört. Så kände även många i juryn. Filmerna berör uppenbarligen på ”rätt sätt”.
– Jag tror att folk lätt kan relatera till sina egna äldre släktingar, mammor, pappor och grannar, när problemet lyfts fram på det här sättet.
Kampanjen rullade ut på nätet i samma veva som DN:s avslöjande om missförhållandena på Caremas äldreboenden.
– Frågan är extra aktuell nu. Caremahistorien är tragisk men har gett Röda Korsets sociala verksamheter en liten skjuts av uppdagandet.
Se filmen härMarcus Enström, ad INGO:- Många gör det lätt för sig och bara lyfter fram obehagliga situationer när det kommer till välgörenhet. Det jag tycker är starkt med dessa filmer är det nya greppet, eftersom de utspelar sig så “nära” dom flesta av oss. Det överraskande slutet träffar mig rakt i magen.
Björn Rietz, Media Markt:- Röda Korset marknadsför en samtidsprodukt som uppstått ur den eskalerande självupptagenheten och narcissismen som gör att vi alltid finner tid för social kontakt via facebook men sällan ”hinner” möta våra gamla och sjuka face to face. Röda Korset gör det trovärdigt och oförmodat i ett tonläge som utmärker dem från konkurrenterna i tiggeribranschen.
Helena Helsing Mork, Mikaela&Helena:- Greppet att ge alla aktörer samma röst är rysligt obehagligt. Och det är ju bra – om man upptäcker det. Det tog mig ett par genomtittningar innan jag fattade. Men när jag gjorde det rös jag å andra sidan till, och det är möjligen första steget mot betalning.
Magnus Rösman, CP+B:- Film kan som inget annat medium väcka känslor och på så sätt styra vårt beteende. Allt för sällan utnyttjas den kraften och vårt mest potenta kommunikationsverktyg används oftast till att informera istället för att engagera. Röda korsets nya filmer är ett undantag. Ett mycket gott hantverk där personregi och en suggestiv ljudbild förstärker en bra idé. Bra beslut att låta huvudpersonen göra rösterna för de andra karaktärerna vi ser i bild. Ögonen blir glansiga och juryrösterna stockar sig enhälligt kring denna månads vinnare. På vägen hem ringer jag min mormor.
Sandra, Fohlin, Visual Art:- Jag blir väldigt berörd av den här fina filmen och den landar precis där den ska –i magen. Den känns trovärdig och jag tycker greppet med farmoderns egen röst genom hela filmen skapar ngt nytt. Jag vill hjälpa till och får mig en tankeställare. Riktigt bra helt enkelt.
Åsa Cederqvist, Adamsky:- Jag berörs lika starkt varje gång jag ser denna film. Jag grips jag av en oändlig kärlek till mina medmänniskor och känslan av att det så lätt kan bli så. Jag tycker om kvinnan, jag tycker om alla i filmen, och jag slås av kärlek till själva filmen som om det vore ett gammal kärt minne. Samtidigt är det en lyckad informationsfilm som förmedlar en fantastiskt känsla av liv, kärlek och hopp. Ett mästerligt hantverkskunnande i lysande symbios av casting, Sten Ljunggrens ljuva stämma, kameraarbete och musikalisk komposition. Precis så sublimt hanterat som livet självt kan vara ibland.
Uppdragsgivare: Viken Wetlesen och Malin Barnö
Arbetsgrupp: Fredrik Preisler cd, Christoffer Dymling kreatör, Anna Wallin produktionsledare, Fredrik Svensson kundansvarig, Filip Tydén och Erik Nordenankar övriga kreatörer
Produktionsbolag: Hobby Film, Jens Jonsson regissör, Niklas Adolfsson producent, Calle Isberg Exekutive producent, Gustav Danielsson fotograf, Stopp ljud
Mediebyrå: Carat
Ett storartat bröllop, ett flådigt lyxvilla med pool eller en 50-talsinspirerad roadtrip i cabriolet. Tre i vanliga fall väldigt trevliga scenarier och tillfällen. Om det bara hade stannat där, och inte pengaproblemet kommit emellan. Och att de två personerna i paret inte riktigt kommit överens om hur de skulle spenderas. Det problemet belyser SEB i reklamfilmen för det nya konceptet Parrådgivning. Storåkers McCann har gjort jobbet.
– Banken spelar en viktig roll i människors vardag. Det gör även realtioner. För att lyfta SEB:s privaterbjudande, krävdes att banken inte bara pratar utan att man faktiskt visar att man förstår det, säger
Thomas Brenemark, som projektlett kampanjen.
All bra reklam hämtar inspiration ur en vardag som man antingen observerar eller som helst inte pratar om, säger han.
– I det här fallet ville alltså lyfta fram att bråk om pengar inte är något som något par kan undvika. För att belysa det med någon form av charm valde vi att göra filmen lite teatralisk och inte helt synonym med den vanliga vardagen.
Den teatraliska, lite drömska biten uppskattades av juryn, som tyckte att filmen både var snygg och välregisserad. Men kanske lite för snygg och lite för långt ifrån verkligheten, tyckte vissa.
– Kampanjen är genomgående humoristisk och vi valde att göra filmen lite larger than life för att skapa ännu mer humor i vardagssituationen. Skulle vi ha med Fadde och Linda som sitter och gnatar om bröllopskassan, hade ju ingen blivit förvånad. Det blir roligare när man växlar upp och gör det lite större. Det blir lite klurigare, lite intelligentare.
SEB är överlag en av de modigare bankerna i sin marknadsföring, tycker han.
– Bankreklam är nästan alltid tråkig och för att skoja till det, tar man till med några tecknade djur eller något annat tråkigt. Men SEB är verkligen en komisk bank, vilket vi måste förvalta. Det sätter press på oss att vara extra bra.
– Hittills är vi nöjda.
Se filmen härMarcus Enström, ad INGO:- Det känns som ett superfint sätt att göra film av fem “printannonser”. Den överdrivna scenografin gör jättemycket för helheten. Jag har nu bokat parrådgivning hos SEB.
Björn Rietz, Media Markt:- Det är ett intressant och viktigt budskap SEB förmedlar. Det som man har svårt att komma överens om när man är vänner, kommer att vara dubbelt så svårt att komma överens om när man inte längre är vänner. Man har valt ett sätt att berätta som är europeiskt snarare än svenskt, där varje scen är utsökt vacker.
Helena Helsing Mork, Mikaela&Helena:- Snyggt, roligt och relevant, speciellt när man ser filmen i dess långa version. I de kortare versionerna försvinner den fina humorn och intrycket blir lite mer buskisartat, konstigt nog.
Magnus Rösman, CP+B:- Det här gillar jag. Copyn kontrasterar roligt mot de lätt öververkliga tablåerna där foto, casting, styling och art direction ges mycket spelrum. Den franska chansongen sitter kvar i timmar. Tres bien!
Sandra, Fohlin, Visual Art:- Otroligt snygg film där varje scen skulle funka som egen printbild och det är just look, musik och styling som får filmen att sticka ut. Fint!
Uppdragsgivare: Britta Lundqvist, Carin Persdotter Runnman och Daniel Berglind
Arbetsgrupp: Ola von Bahr ad, Hanna Belander copy, Thomas Brenemark projektledare, Ulrika Wistrand produktionsledare, Elias Betinakis planner, Sofia Bellini byråproducent
Produktionsbolag: Camp David Film, Sebastian Reed regissör, Peter Kydd producent, Gösta Reiland fotograf, Martin Dahl/Stop Sound
Mediebyrå: Mindshare
SEB och Storåkers McCann tog hem även bronsmedaljen. Den här gången med filmen 55+, som till tonerna av The Kinks, bjuder på en nostalgisk minneskavalkad av afghanpälsar, Puch Dakotas och op-mönstrade klänningar. För tajta jeans varvas med twist i vardagsrummet. Minnen väcks till liv för alla mellan just 55 och 65 år.
- Vårt erbjudande handlar ju om pensionsplanering, och inte primärt om pensionssparande. Att gå i pension är som när man säljer ett företag, det krävs planering flera år i förväg. Detsamma gäller för privatpersoner. För att det ska bli så bra som möjligt handlar det inte bara om att ha sparat så mycket som möjligt, utan också om hur man plockar ut pensionspengarna,
Britta Lundqvist, reklamchef på SEB.
Erbjudandet är en ny vinkling och banken ville skilja sig från den annars rätt mallade pensionsreklamen, säger hon.
- Den brukar antingen vara väldigt pekfingermässig, eller så är den en uppvisning av det lyckliga livet på motorcykel efter 60. Istället för att göra det så enkelspårigt, valde vi att verkligen titta på vår målgrupp och ta dem tillbaka till den tid som de flesta förhoppningsvis har positiva minnen ifrån, alltså ungdomstiden.
- Kommer du ihåg det här, är det antagligen bra läge för pensionsrådgivning.
Filmen gick hem hos juryn, som dock reagerade på att låten och attributen inte härstammade från riktigt från samma tidsålder. ”Stor miss”, tyckte de. Men SEB slår tillbaka.
- Vi håller oss inom ett tidsspann (60- till början av 70-talet då målgruppen var tonåringar), från vilket alla attribut här hämtade. Eftersom filmen bygger på detaljer, vore det ju konstigt om vi inte hade koll på det.
Se filmen här
Marcus Enström, ad INGO:- Oj vad jag vill ha en egen Puch Dakota och glida runt sådär! Ser fram emot nästa film med Ghostbusters och Michael Jackson när det blir dags för mig att fundera över hur jag ska ta ut min pension.
Björn Rietz, Media Markt:- SEB 55+ vänder sig till dem som dansade till The Kinks på… ja när? Det är i varje fall underhållande, charmigt och ett trevligt sätt att påminna om att om du inte har satt av till pensionen, så är det definitivt läge att börja göra det omedelbart.
Helena Helsing Mork, Mikaela&Helena:- ”Precis en sån polotröja hade ju jag!” tror jag många säger och så svarar de ”ja” på alla frågor som SEB ställer till musik från tiden. Vips har pension fått något ungdomligt över sig – långt från silvergrått hår och efterlängtade semestrar. Rätt!
Magnus Rösman, CP+B:- Ännu en filmkampanj från SEB där scenograf och stylist har haft ett roligt projekt och där musiken skapar mycket av känslan. Detta hade lätt kunnat bli en ironisk epokpastisch men bra casting och utmärkt regi gör filmen charmig och intressant att se om och om igen.
Uppdragsgivare: Britta Lundqvist, Carin Persdotter Runnman och Daniel Berglind
Arbetsgrupp: Ola von Bahr ad, Hanna Belander copy, Thomas Brenemark projektledare, Ulrika Wistrand produktionsledare
Produktionsbolag: Folke Film, Johan Tappert regissör, Joi Persson executiv producent, Pia Åstrand producent, Aril Wretblad fotograf, Music Super Circus Music supervisor
Mediebyrå: Mindshare
Årets sista omgång gav en överlägsen vinnare i Röda Korset som vill att vi stöder deras verksamhet för att besöka samhällets glömda – gamlingarna. Själva har vi inte tid att kika in hos dem vars ork är i avtagande efter att ha arbetat ett helt liv för att vi skulle ha något på tallrikarna, något på kroppen och få det bättre, tryggare än de någonsin vågade drömma om själva. För vi måste ju hämta ungarna, jobba över, gå på NK, handla vin till helgen, ordna middagar och träna. Jamen, så klart måste vi det. Ta det från någon som i dag känner skam över att han hellre satt kvar på byrån än hälsade på sin gnällige gamle farsa: vi stinker, och vi vet det och det är därför Röda Korsets kniv borrar sig så djupt, och gräver illaluktande gropar i samvetet.
Juryn talade länge om SEB:s film ”55+”. Vi var eniga om att det var en skön film i många avseenden. Men det fanns något som inte stämde i berättandet, som lirade orent. Man ser dansande sjuttiotalsklädda tonåringar, som även försöker kränga på sig tajta Gul&Blå-jeans liggande på sängen. Frisyrerna, gabardinbyxorna, sjögrästapeterna … Allt är tidigt 70-tal. Dock – soundtracket hör definitivt inte hemma på 70-talet. Texten i början frågar om du ”Har du shakat loss till The Kinks?” och genom hela filmen ljuder Kinks hit ”Till the end of the day”. Från 1965! Men i bild dansar man alltså i sjuttiotalsutstyrsel. På tidigt sjuttiotal fanns det inget mera ohippt än låtar från mitten av sextiotalet. Åren 1966–1970 var mer omvälvande än någon annan tid våra generationer har upplevt. Du behöver inte ha levt då för att känna till hur 68-vågen svepte över en värld kantad av studentrevolter, Jimi Hendrix, Vietnamkrig, p-piller, hippierörelsen, Led Zeppelin, proggmusiken.
Att vi skulle ha dansat till en poplåt från 1965 i början av sjuttiotalet är lika troligt som att Leif GW Persson vinner ”Let’s dance” nästa år. Har man varit ute efter att blanda 60-tal med 70-tal så hade det varit en sak, men när de visar och till och med skriver ut i text att 70-talsungdomarna dansar till en 60-talslåt så … you lost us there, SEB. Eleverna vid landets dramaturgi- och skrivarutbildningar får lära sig att om de avser att skildra en verklig plats, händelse eller tidpunkt, måste detaljerna stämma, annars tappar man sin publiks förtroende. Alternativet är ren fiktion och då kan du skita i verkligheten. Som ordspråket säger – det är detaljerna som gör helheten.
Björn Rietz, 55, är cd på Media Markt och ordförande i månadens film.