Anders Sundelin. Foto: Scanpix.
Anders Sundelin skrev en artikel om reportageskrivande för Journalisten förra sommaren.
Men när han läste den stod Anders Sundin som byline, istället för Anders Sundelin.
– Jag skickade en räkning för felstavningen på 5000 kronor som betalades, säger Anders Sundelin.
Bemötte Journalisten kravet eller betalades räkningen rakt av?
– Den betalades.
Det måste anses som relativt ovanligt, varför bad du bara inte om en rättelse?
– Jag ville ha och fick både rättelse och pengar. Namnet är ju trots allt av viss betydelse, annars skulle man ju aldrig sätta ut sitt namn.
Har du själv hört talas om något liknande exempel?
– Nej, det har jag faktiskt inte.
Tror du att det här kan bli praxis, det är ju inte ovanligt med felstavade bylines?
– Jag gjorde bara vad jag själv anser vara rätt. Jag är själv väldigt noga med att människor får sina namn korrekt stavade i mina artiklar. Det brukar ju vara det första som man kontrollerar.
Helena Giertta är chefredaktör för tidningen Journalisten sedan i höstas, och ersättningen för felstavningen betalades alltså ut ett år innan hon tillträdde.
Om samma sak skulle hända igen på Journalisten, skulle ingen ersättning för felstavning utgå garanterar hon:
– Det skulle vara helt lönlöst att försöka, säger hon.
I senaste numret av tidningen Journalisten förklarar också Anders Sundelin att han lämnar SJF efter 35 år.
Ett av argumenten är att tidningen låtit hans förra bok recenserats av en praktikant och hans senaste bok inte recenserats alls.
– Vi är sex personer på en redaktion som varje halvår får cirka 100 böcker om journalistik skickade till oss. Utifrån de förutsättningarna försöker vi göra ett så brett urval som möjligt, förklarar Helena Giertta valet av recensioner.