Under helgen började rykten att spridas i Lettland. Budskapet var att svenska banker hade ekonomiska problem. Hårdast slog ryktesspridningen mot Swedbank, som fick hälften av sina kontantautomater i Lettlands huvudstad Riga tömda av oroliga bankkunder som ville försäkra sig om kontanter. Uppgifterna om vilken summa det rör sig om varierar - från 130 miljoner kronor till 370 miljoner har förts fram.
Swedbanks kommunikationsdirektör Thomas Backteman har haft mycket att göra under måndagen.
– Det har inte varit så många i dag som har varit intresserade av annat än Lettland, säger han till Resume.se.
Främst satsar Swedbank på att kommunicera via mediekanaler, men också de egna kanalerna. Sociala medier har dessutom fått en särskilt viktig position, eftersom spridningen tagit allra mest fart där.
– Spridningen i sociala medier har varit källan till de här problemen, säger Tomas Backteman.
Nu satsar man starkt på Facebook och Twitter. Men när det gäller de traditionella medierna är det tuffare, eftersom folkets tilltro till medierna är lågt.
– Förtroendet för samhällsinstitutioner i allmänhet är lågt i Lettland, och det inkluderar även medier, säger Thomas Backteman.
Därför har man tagit hjälp av aktörer som har ett högre förtroende än lettiska myndigheter – nämligen Svenska myndigheter.
– Vi har gjort bedömningen att de anses trovärdigare, säger Thomas Backteman.
Ryktesspridningen ska nu utredas av lettisk polis. Efter en liknande händelse 2009 är det straffbart att sprida den typen av rykten.
Vem är det som kan stå bakom detta?
– Det är omöjligt att veta. Det hoppas vi att polisutredningen ska visa så småningom, säger Thomas Backteman.
För tillfället arbetar ett drygt 10-tal personer med kommunikationen.
– Den här frågan har allra högsta prioritet, säger Thomas Backteman.