Nedskärningarna har duggat tätt i medierna det senaste året. Och nu har företagsledningarna lagt undan osthyveln för att göra yxhugg i organisationerna.

Innan året är slut väntas omkring 700 journalister ha lämnat sina jobb sedan förra våren.

Några exempel:

# I Skåne försvinner över 100 journalistjobb när Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad slås samman, Skånska Dagbladet har chockbantat och Skånemedia gnetar med sparpaket.

# 140 anställda förlorade jobben när TV4 lade ner sina lokala nyheter. Ytterligare 20-30 tjänster hotas när Nyheterna efter sommaren ska spara ytterligare.

# 60 journalister får gå när Stampen samordnar sina tidningar på Västkusten. Fler väntas försvinna när Mittmedia och Eskilstuna-Kuriren i höst tar över krisdrabbade VLT och Nerikes Allehanda, som redan bantat bort 50 journalister i moderbolaget Prolog.

# Mittmedia tog i fjol bort 150 tjänster, varav 100 journalister, från sina 17 tidningar.

# Hallpressen sparkar ett 50-tal, Nya Wermlands-Tidningen gör sig av med minst 20, Svenska Dagbladet har sparkat ett 20-tal journalister, DN har bantat ungefär lika många tjänster, Metro vill göra sig av med över 30 anställda för att låta TT göra tidning, Expressen har drar ner med minst 50 tjänster i höst och ett antal mindre tidningar sparar bort folk.

Alla sparpaket är inte klara och alla uppsägningar är inte genomförda. Men i fjol och i år försvinner uppskattningsvis 1 000 tjänster inom traditionella medieföretag. Omkring 500 är reportertjänster med huvuduppgift att granska makten.

Det innebär att politiker i kommuner, landsting och regering liksom företagare och myndighetspersoner blir mindre granskade i framtiden. I motsvarande mån får pr-proffs och informatörer lättare att få in sina budskap när trösklarna i medieföretagen sänks.
Mediepolitikerna har inte lyckats presentera andra förslag än att eventuellt tillsätta ytterligare en utredning. Den senaste presstödsutredningen lämnade sitt förslag så sent som i höstas. I stort sett skruvade den på det existerande systemet som uppenbarligen inte fungerar så bra.

Kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth har uttryckt missnöje med utredarnas förslag. Socialdemokraternas Gunilla Carlsson har krävt en ny parlamentarisk medieutredning. Situationen kompliceras av Högsta förvaltningsdomstolens underkännande av tv-avgift på datorer och mobiler, vilket på sikt hotar även public service-finansieringen.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har omprövat sitt motstånd mot presstöd. Han anser att det allmänna har ett ansvar för att se till att det bedrivs kvalificerad journalistik över hela landet och vill i ett första steg se en utredning som tillåter att även förstatidningar får presstöd.

I förlängningen vill Thomas Mattsson ha en medieskatt, eller medieavgift som drivs in via skattsedeln, som ska gå till kvalificerad journalistik i andra mediehus än public service. Ett sådant förslag väntas möta starkt motstånd från SVT och SR som ogärna delar med sig av resurserna.

Röster från branschen

"Vill ha kvalitetsfond"
Björn Rosengren: Förre näringsministern och MTG-konsulten Björn Rosengren är ordförande för Film- och tv-producenterna, som just sagt upp filmavtalet. Han säger att filmbranschen inte hängt med i digitaliseringen och därför har mindre pengar än någonsin. Han kan tänka sig en public serviceskatt, men också en fond dit de som tjänar pengar på digitalt innehåll bidrar. Från denna fond skulle producenter av kvalificerad produktion kunna söka pengar. Förslag om en kvalitetsfond för journalistik lanserades av Folkpartiet redan för tio år sedan.

"Beskatta inte medierna"
Per Hultengård: Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård främsta linje är att det allmänna inte ska beskatta och krångla till det för medieföretagen med pålagor och förbud. Han vill ha sänkt digitalmoms och avskaffad reklamskatt och påpekar att enbart den senare motsvarar 200 journalisttjänster. Per Hultengård varnar för att riva upp det existerande presstödet, eftersom marknaden anpassat sig till detta. Ovanpå det kan han tänka sig ett omställningsstöd under den digitala transformationen och kan tänka sig att politikerna tittar på hur public servicemedlen fördelas.

"Räddningspaket måste till"
Martin Jönsson: Sveriges Radios digitaldirektör Martin Jönsson, tidigare chefredaktör på Journalisten och kulturchef på Svenska Dagbladet, anser att tidningarna sett men inte mött den kris som nu är akut. Han vill se ett långsiktigt ansvar från medieägarna och ett snabbt räddningspaket från politikerna: avskaffad reklamskatt, sänkt moms på digitala medier, lösning på tryckerimomstvisten och ett reviderat presstöd.
Han bedömer att tidningshusen behöver en överbryggningstid på tre till fem år. Under tiden måste de satsa på journalistik i stället för kortsiktigt sparande.
Bara med hög kvalitet kan de tjäna pengar på betalmodeller.

"Politikerna bör hålla sig borta"
Jonas Nordling: Journalist- förbundets ordförande Jonas Norling påpekar att det inte ligger i pr-branschens intresse om publicistiska plattformar försvinner. Han ser helst att politiker håller sig borta från medierna och tycker att de ska sänka digitalmomsen och avskaffa reklamskatten.
Journalistförbundet har lanserat ett alternativt presstöd som bygger på att skydda de redaktionella strukturerna och utgår från redaktionell budget samt acceptans av etiska regler. Vinstuttag leder till bortdraget stöd. Han är inte främmande för att bredda public servicebegreppet.

Läs mer i Resumés dagliga Almedalstidning (gratis). Klicka HÄR.