Under en fotbollsmatch i spanska ligan står Johanna Garå med Twitter uppe för att hon ska kunna svara på frågor i sändning. Barcelona förlorar. Hon får hat och får höra att hon är värdelös.

– Där står jag i direktsändning och ska hantera att en person tycker att jag är helt värdelös. Jag blir låg, men låtsas som ingenting, säger Johanna Garå.

Efteråt vägrar hon ha Twitter uppe under en direktsändning igen. Det är den här typen av händelse som har gjort att hon inte längre kollar på sina mentions på mikrobloggen. Det är också ett exempel på offentlighetens pris – något som har bidragit till att hon inte längre vill synas i rutan.

– Det är lite synd att jag inte längre läser mentions, eftersom det gör att jag varken kan svara på frågor eller ens märker om det skulle vara 90 procent positiva kommentarer.

För några veckor sedan var hon i Barcelona och gjorde uppsnacket inför El Clasico tillsammans med Anna Brolin och Olof Lundh. Johanna Garå beskriver det som en enorm upplevelse – men säger att det är synd att hon inte vet vad folk tyckte om sändningen i TV12 som fick tittarrekord. Hon gick nämligen inte in på Twitter efteråt.

– Tyvärr missar jag de som tycker att jag gör ett bra jobb för att det negativa påverkar mig. Jag undrar vilka de är som sitter där ute och är så bittra. Det enda de vill åstadkomma är att få andra att må dåligt. Deras enda drivkraft måste vara: Nu ska jag banka ner den här personen i skorna, säger Johanna Garå och fortsätter:

– Jag vet många män som jobbar med fotboll som också får ta emot en hel del skit. Lagsporter engagerar folk och väcker känslor. Men jag tror att tonen kanske är en annan gentemot kvinnor, speciellt på Twitter. Det är därför jag inte vill läsa längre. Det är inte värt det.

Sportälskare kan se Johanna Garå i TV4 fram tills i slutet på maj. Då gör hon sin sista sändning, och det är också då som kontraktet går ut. Något nytt blir det inte.

Varför slutar du?
– Jag är inte beredd att betala offentlighetens pris. Jag har aldrig varit intresserad av offentligheten. Jag gillar att berätta stories, och jag gillar spansk fotboll, men har aldrig varit intresserad av att gå på galapremiärer eller att bli intervjuad – det här är ett undantag, säger Johanna Garå.

Hon säger att det är en stor skillnad på klimatet i dag jämfört med förr.

– De sex år som jag har jobbat i rutan har sammanfallit med sociala mediers explosion. Det har varit en extrem tid, mestadels okontrollerad. Om man förr i tiden ville kontakta någon offentlig person fick man skriva brev. Nu kan man skrika ut sitt budskap via sociala medier direkt till personen i fråga och samtidigt visa vänner och följare vad man tycker och hur tuff man är.

Beslutet har vuxit fram under en längre tid och när C More valde att lägga ner "Studio la liga" i januari började hon på allvar kolla efter andra jobb.

– Folk måste tycka att jag är helt galen som väljer att lämna det här. Det är så många som skulle döda för att ha mitt jobb, titta på fotboll och prata om det. Hur kan man välja bort det för ett nio till fem-jobb? Jag är jättestolt och glad över att jag har fått chansen att jobba med det jag har gjort. Jag skulle aldrig vilja ha det ogjort. Det är få förunnat att få jobba med sin hobby, det har varit fantastiskt.

Intresset för sportjournalistiken föddes 1997. Då bodde hon i Spanien tillsammans med två kompisar och blev medbjuden på en fortbollsmatch på fotbollsarenan Camp Nou i Barcelona.

– Jag åkte ner till Spanien för att jobba som servitris på vinst och förlust. Jag gick på en match mellan Barcelona och Real Madrid. Vi hade jättebra platser, rad tio. Upplevelsen var så otroligt mäktig. Där och då föddes intresset för spansk fotboll, sen åkte jag till London och pluggade journalistik. Mitt examensarbete handlade om fotbollsderbyt i Sevilla mellan Sevilla och Betis. Jag åkte ner i tio dagar till Sevilla, såg på match och intervjuade folk. När jag gjort det hade jag ett bra arbetsprov till när jag sen sökte jobb.

Journalisten Kristina Kappelin har varit en förebild. Sport var en självklar del i Johanna Garås familjehem och som ung tittade hon mycket på Sportnytt.

– Där satt Kristina Kappelin och intervjuade en före detta fotbollsspelare – jag tror att det var Nisse Liedholm – på en stor terrass med bergen i bakgrunden och solen som precis gick ner. Då tänkte jag: "Är det där ett jobb så vill jag gärna ha det". I alla fall ville jag ha det som mål.

Och målet uppnåddes. När Johanna Garå hade pluggat klart flyttade hon hem till Sverige och började så småningom jobba på Svenska Dagbladet där hon blev kvar i nästan åtta år. Under tiden började hon sända sport i TV4 och tog till slut ett avgångsvederlag från SvD. Emir Osmanbegovic, i dag sportchef på SBS, ryckte i henne till TV4.

Det blev fem år i rutan.

De tillfällen hon är mest stolt över är när hon intervjuat fotbollsgudar som Zlatan Ibrahimovic, Xavi, som är världens bästa fotbollsspelare enligt Johanna Garå, Cesc Fàbregas och Andrés Iniesta.

2009 tog Erik Hamrén över som förbundskapten för det svenska landslaget och Zlatan meddelade att han tänkt på att hoppa av. Johanna Garå var en av tre svenska journalister som då fick en intervju med fotbollsesset – i samma veva som han börjat spela för Barcelona.

– Jag fick tio minuter och så kom presschefen och började figurera omkring oss som en haj. Jag tyckte inte att vi kommit någonstans, och då viftade Zlatan bort presschefen. Jag fick sju minuter till. Jag var i Barcelona i några månader under hans första tid där, vilket var superkul. Det var otroligt häftigt att kunna följa Messi, Xavi och Iniesta på nära håll.

Något annat hon framhåller som roligt under tiden som sportreporter är VM i Sydafrika och EM i Österrike och Schweiz.

Nu när Johanna Garå slutar hoppas hon på ett skrivande jobb inom sportjournalistiken, ett uppdrag bakom kameran eller att jobba med någon annan form av kommunikation eller information.

– Jag hade hoppats på ett jobb som pr-ansvarig på produktionsbolaget STOPP Family och blev en av de fem sista i processen, men fick det inte. Med ett sådant jobb skulle jag trivas. Att jobba tillsammans med andra i grupp och vara spindeln i nätet.

Hon hoppas också att det blir en kvinna som tar över hennes roll i rutan.

– I dag är vi ganska många tjejer som syns i rutan vad gäller sport, även om det fortfarande finns få "experter". Jag hoppas att vi har inspirerat kvinnor till att söka sig till det här yrket. Men det finns fortfarande få kvinnliga sportjournalister med utländsk härkomst i Sverige. Det är nästa steg. Det hade varit en dröm att få se en tjej med icke-svenskt namn med slöja inne i en hockeystudio.

Vad har varit roligast under tiden i tv?
– Jag har gått utanför min trygghetszon och testat mig själv. Jag har fått jobba med min hobby, haft härliga kolleger, skrattat en hel del och gjort en del roliga resor som till exempel fotbolls-EM, fotbolls-VM och El Clásico, men jag har som frilans saknat att tillhöra en grupp och jobba med andra människor. Jag är bra på att lyssna och få folk att samarbeta.

Johanna Garå nämner kollegan Johanna Reimers som inspirationsexempel. Hon tog tjänstledigt från Expressen för att jobba med ung cancer.

– Jag är i grunden en skrivande journalist som har testat tv och tyckt att det mesta varit skitkul. Men det var aldrig riktigt mitt kall att synas på det här sättet. Jag har haft mina drömintervjuer, gjort mina mästerskap. Jag har tickat av målen på listan vad gäller det här yrket. Nu får jag sätta upp nya.

FAKTA / Johanna Garå
Ålder: 39
Karriär: Gjorde praktik på sportredaktionen på The Guardians söndagstidning The Observer, jobbade också där under fotbolls-VM 2002. Fick sen jobb Sportbladet, var webbreporter på Expressen, jobbade som sportreporter på SvD i nästan åtta år. Har sedan 2011 synts i TV4 och frilansat för bland andra Aftonbladet, SvD, The Guardian, Offside och Marca
Bor: Kungsholmen
Uppvuxen: Partille
Drivkraft: Att berätta andras storys och skriva långa reportage
Medievanor: Gomorron Sverige, Rapport, Twitter, DN under helgen och är en seriejunkie. Kollar gärna på Vita Huset
Filmtips: Hayao Miyazakis barnfilmer
På nattduksbordet: Är inne i en afrikansk period - läser just nu Chinua Achebes "Allt går sönder"
Tjänar: Tar ut 20 000 från sitt eget bolag
Mest stolt över: Att hon karriärsmässigt lyckats uppnå de mål hon satt upp.
Gör en ledig dag: Umgås med människor som hon tycker om. Lagar gärna mat tillsammans med dem.