Vilken fråga som låter naturlig och självklar i olika sammanhang förändras över tid och av händelser i omvärlden. Om vi ens pratade om Syrien för en månad sedan sedan löd frågan "har du koll på vad som händer i Syrien?". (Svaret var oftast svepande.) För några veckor sedan ändrades frågan till "kan man göra något för Syrien?" och i förra veckan till "gör ni något för Syrien?". Den här veckan lyder frågan "vad gör ni för Syrien?".

De flesta privatpersoner har lätt att svara. Företag har tagit längre tid på sig och många upplever att de blivit tagna på sängen. Ibland poängteras det att företag egentligen inte finns som något annat än en mental konstruktion, ett sätt att understryka att det består av de människor som jobbar där. De anställdas gemensamma värderingar ska då ses som organisationens yttre etiska gränser.

"Vad gör ni för Syrien?" frågar omvärlden företagen just nu och i många fall har de svarat att de beslutat sig för att skänka lika mycket som de anställda skänker. Först låter det klokt men snart inser man att det också skvallrar om att man gått på den där grejen om att företag bara är en mental konstruktion men glömt att som varumärke är alla företag att betrakta som människor med värderingar.

Om man "bara" matchar de anställdas gåvor verkar det alltså som om varumärket egentligen inte står för något alls och det kommer att göra både kunder och anställda besvikna, eller hur? Dessutom finns risken att det låter som om man lägger över ansvaret att ta samhällsansvar på de anställda. Vill man utsätta sig för att behöva förklara att bolaget knappt gett något med ett "Jätteledsen att vi inte gav mer, men våra anställda skiter tydligen i Syrien"?

En snabb och enkel lösning är naturligtvis att göra som Ikea och H&M och skriva stora checkar, oavsett om de anställda ger eller ej, som ett sätt att manifestera sina värderingar.

En annan är att se över om man har andra resurser att bidra med, som SAS som låter passagerarna att ta med extra väskor med förnödenheter utan kostnad, eller om man kan underlätta för flyktingarna, som SJ som slutade kräva ID av de flyktingar som reser med dem.

Vill man ändå få de anställda att känna att de bidrar kan man göra som Cramo som i ett föredömligt enkelt och lättbegripligt pressmeddelande förklarade att personalen krävde att företaget ställde upp vilket gjort att man både skänker pengar och dubblar bidrag från såväl anställdas som kunder och andra.  

Eller varför inte göra som B3IT Connections som ställde in en resa för de anställda och skänkte hela budgeten till Syrien? Det är svår att tänka sig en bättre teamaktivitet (och som dessutom underströk de värderingar bolaget har) än den klädinsamling man ordnade i helgen istället. Eller som Pressbyrån som låter allt de säljer för under en dag i sin största butik går till Rädda Barnen.  

Med detta sagt: det viktiga är inte att ditt företag gör något bra för Syrien men att ni gör något överhuvudtaget. Men om man samtidigt kan passa på och manifestera sina värderingar bör man ta chansen.

Per Grankvist
kontakt@pergrankvist.se /@pergrankvist

Per Grankvist är samtidsanalytiker och Resumés expert på hållbarhet och företagsetik. "Engagemang – Batman, Putnam och jag" är hans senaste bok.