Varför är det effektivt och lönsamt med snällhet? Hur sätter man snällheten i system på arbetsplatsen? Vi tror att betydelsen av snällhet är underskattad på många arbetsplatser, inte minst inom vår egen bransch. Kommunikationsbranschen består av kunskapsföretag, vars framgång i hög grad är beroende av de anställdas kompetens, engagemang och kreativitet. I sådana företag är snällhetskulturen särskilt viktig för effektivitet och lönsamhet.

Tidigare i år skrev Stanfordpsykologen Emma Seppälä om snällhet i amerikanska Harvard Business Review. Hennes forskning visar att snälla chefer minskar stressen på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till ökad produktivitet och färre sjukskrivningar. Men i en kommentar i Veckans Affärer levererade chefsrekryteraren Lars Einar Engström en totalsågning: "Jag känner inte till något företag som har lyckats bli stort med en snäll chef."

Den sortens kommentarer bygger ofta på ett vanligt missförstånd. Snällhet handlar inte om mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla – och det är inte en personlig egenskap. Snällhet handlar om att vilja andra väl. Det är ett aktivt val av förhållningssätt och tydligt handlingsorienterat.

"Behandla andra som du själv vill bli behandlad." Den gyllene regeln är ett förhållningssätt som bidrar till att skapa tillit och den statsvetenskapliga forskningen visar hur viktigt det är att värna förtroendet människor emellan. Tillit är en nyckel till ett välfungerande samhälle. På samma sätt tror vi att det är effektivt och lönsamt att systematiskt bygga en snällhetskultur på arbetsplatsen.

Organisationsforskning kring de nya kunskapsföretagen lyfter fram fördelarna med en snällhetskultur. En ökad trygghet i fördjupade samarbeten innebär bland annat att vi vågar göra bort oss inför varandra. När medarbetarna känner tillit och är hjälpsamma mot varandra blir samarbetet mer effektivt, kreativiteten ökar och kvaliteten blir högre. Detta är en självförstärkande process där ökad tillit leder till förbättrat samarbete och ännu mer osjälviskt agerande. Arbetsplatsen kan också skapa snällhetsmekanismer som förstärker processen.

Vi brukar rekommendera tre åtgärder:
1. Genomför en värdegrundsprocess. Gör medarbetarna delaktiga i att formulera en värdegrund som betonar samarbete. Resultatet kan bli ett verktyg i rekryteringsarbetet.

2. Bygg en återkopplingskultur. Etablera rutiner och metoder för feedback, beröm och konstruktiv kritik i företaget. Kritik ska lösa konflikter, inte förvärra dem.

3. Mät tilliten på arbetsplatsen. Gör en intern nollmätning av tilliten i företaget. Använd enkäten för att diskutera och synliggöra värdet av det interna förtroendekapitalet.

Det är hög tid att återupprätta snällheten i arbetslivet. Företag med snällhetskultur kan ta mer betalt för sina tjänster, enklare rekrytera rätt personer och behålla medarbetarna längre. Fler kommunikationsbyråer borde sätta snällheten i system på arbetsplatsen.

Maria André
Patrik Westander
Pr-byrån Westander