I helgen skrev Sydsvenskans ledarskribent Per T. Ohlsson en artikel med rubriken ”Mannen utan språk”. I texten går han till hårt angrepp mot vad han anser är Stefan Löfvens retoriska oförmåga. I början av veckan skrev författaren Björn Ranelid på sin Facebook-sida att Löfven måste sluta uttrycka sig med orden ”det är inte okej”.

”OK är en slasktratt och en kloak i det svenska språket. En lyhörd papegoja kan lära sig det kvädet efter ett par timmars träning.”, skriver Björn Ranelid på Facebook.

Retorikexperten Fredrik Söderquist instämmer delvis i kritikerkören.

– Det beror på vad det är för olika talesituationer. När han håller tal på kongresser och i Almdalen så har en väldigt duktig talskrivare och där kan vara visionär, när han pratar om sina egna erfarenheter, när han pratar om tiden på Hägglunds. Då kan han vara en god kommunikatör, säger Fredrik Söderquist, ansvarig för retorikkonsultprogrammet på Södertörns högskola, till Resumé.

– Men på presskonferenser, då kan han vara väldigt låst vid sina talepunkter. Då kan det bli lite ”god dag yxskaft”. Han snubblar på orden och kan bli väldigt defensiv och irriterad och det blir problem i mötet med journalister.

Fredrik Söderquist upprepar kritiken under hösten från flera kommentatorer, att Stefan Löfven har varit för långsam i sina reaktioner.

– Man ska inte glömma att han faktiskt är lik Fredrik Reinfeldt, han väntade också länge med att uttala sig. Då blir det lätt att han jämförs med inrikesminister Anders Ygeman som ofta gör en mer stabil insats. Löfven verkar ha svårt att byta strategi. Som nu i flyktingfrågan när han väntade alldeles för länge. Då tänker folk ”för lite, för sent”.

– När han säger att ”vi har varit naiva” så uppfattas det snarare som att det är han som har varit naiv.

En fras som har fått symbolisera hans begränsade ordförråd är när han säger att något ”inte är okej”. Är det ett problem att han använder ett enkelt språk?

– Jag tror att han eftersträvar ett neutralt sätt att uttrycka sig på. Han vill vara en ”försiktig general”. Det blir substanslöst. Han ger inte så mycket avtryck, inte så många bevingade ord.

Hur ska han bli en bättre kommunikatör?

– En sak som han borde jobba med är en mer positiv framtidsvision. Något som är ideologiskt förankrat. Han har fått kritik för sina abstrakta mål. Hur ser visionen ut för ett generöst flyktingmottagande?

En del debattörer menar att kritiken mot hans sätt att tala handlar om klassförakt. Är hans bakgrund ett problem för honom?

– Jag tycker snarare att han borde använda sin bakgrund ännu mer. Den gör honom identifierbar när han pratar om sina erfarenheter. Han kanske kan bli en Tage Erlander-figur och dra anekdoter från Hägglunds.

Men Tager Erlander blev ju också kallad för lantis i början?

– Ja, men han vann i längden. Stefan Löfven kanske också vinner i längden om han får tid på sig och blir mer varm i kläderna.  Då kanske han vågar ta lite snabbare beslut.

Den förre S-ledaren Håkan Juholt är ett spöke för Stefan Löfven, tror Fredrik Söderquist. Många, inklusive han själv, menade att Juholts frispråkighet och yvighet låg honom i fatet.

– Löfven har ett problem att han tänker att han inte kan vara för mycket som Håkan Juholt. Men just nu hämmar det honom.