Att göra "väderlöp", det vill säga dramatisera förändringar i vädret på löpsedeln och/eller på förstasidan, är en kvällstidningsklassiker så här års. Särskilt användbart är det under dagar när det ordinarie nyhetsflödet är segare än vanligt, och vilken dag är inte segare än den 1 januari? 

Att väder kan sälja tidningar är ett välkänt faktum i branschen. Men att bara beskriva hur ett lågtryck är på väg in lockar inte till någon vidare läsning. Därför gäller det att vara kreativ med nya uttryck för att beskriva skeenden. Den 7 januari 2011 myntade Aftonbladet ordet "Snösmocka" på en famös löpsedel.
– Meteorologerna har ju det vetenskapliga perspektivet, vi måste göra vädret förståeligt och intressant samtidigt som vi måste vara korrekta. Väder är också känslomässigt och man måste variera språket, sa den dåvarande nyhetschefen Robin Govik till Resumé.

På nyårsdagen i år var det dags för en ny potentiell klassiker. Visserligen har köldknäppar österifrån tidigare betecknats som "Ryssväder" och liknande, men landets president Vladimir Putin har förmodligen aldrig tidigare figurerat på väderlöpen. Även denna gång var Aftonbladet pionjärer. 

Hur kom ni på idén att kalla ett lågtryck för "Putin-kylan"?
– Det vet jag inte, jag deltar inte i utformningen av rubriker, säger stf. ansvarig utgivare Lena Mellin i ett mejl.

Vilken makt har Putin över vädret?
– Sannolikt ingen. Däremot har han makt över klimatförstöringen som påverkar vädret.

Aftonbladets Facebook-sida är det en mängd läsare som har reagerat negativt på formuleringen. 

"Vad i herrans namn har Putin med kyla att göra? Snart skyller ni gonorre och snedskjutet nyårsfyrverkei på han också - patetiskt" skriver en ilsken användare. 

På Facebook har ni fått kritik från läsarna för begreppet. Förstår du dem?
– Nej, svarar Lena Mellin.

Hur svårt är det att hitta nya grepp i väderrapporteringen?
– Det vet jag inte och jag anser inte heller att det här var ett nytt grepp. Vi kallar ofta väder för rysskyla, ryssvärme etc.