Bonniers vd Tomas Franzén har sedan han tillträdde i november 2013 haft en tydlig agenda: Göra det anrika bok- och tidningshuset Bonnier mer digitalt. Gör det nu, helst igår.

Av Bonniers intäkter förra året kom 15 procent från digitala medier. På de närmaste fyra åren ska den siffran öka till 50 procent.

Men att styra om den familjeägda supertankern med 10 000 anställda och en omsättning på runt 24 miljarder kronor har än så länge visat sig vara ett styvt jobb.

På tv-sidan jobbar Bonnier hårt med att matcha Viaplay, Netflix och andra aktörer som har ett rejält tekniskt försprång. Medan Bonnierägda TV4:s nya digitala spelare för rörlig bild ständigt blir allt dyrare och allt mer försenad.

Den mest framgångsrika digitala satsningen är sannolikt barnspels-appen Toca Boca.

En ny profilerad digital verksamhet är sajten KIT, som drivs av Peder Bonnier (son till Carl-Johan Bonnier, företagets styrelseordförande). Hittills har man lagt runt 50 miljoner kronor på KIT, som satsar på ambitiös journalistik som ska spridas viralt på nätet av läsarna.

Men satsningar på KIT och Toca Boca är i sammanhanget liten i förhållande till vad Tomas Franzén kan göra med nästan miljard kronor på fickan.

Frågan är vad han väljer att göra med pengarna han får in från försäljningen av danska affärstidningen Børsen.

Vägvalet kan ses som en vägvisare hur framtidens Bonnier kommer att se ut. Att pengarna kommer att plöjas in någon typ av digital verksamhet är självklart.

Kommer Bonnier att köpa eller bygga upp någon typ av medieföretag? Eller försöker man kopiera norska mediejätten Schibsteds strategi, där traditionella medier får en allt mindre betydelse. Istället har Schibsted haft stor framgång med nischade sajter inom olika typer av e-handel. Mediesajterna, främst Aftonbladet, har dragit in användare till ett "ekosystem" där Schibsted kapitaliserar på användarnas data.

Frågan är alltså om Tomas Franzén ­– ingenjören med en bakgrund på Eniro och Comhem – väljer att satsa på journalistik och medier. Eller om han är mer intresserad av att köpa in sig i någon av den heta svenska techindustrins framtidsföretag. Ett tänkbart område som spås växa starkt framöver är "fintech", nischade finansiella tjänster som utmanar de etablerade bankerna.

Bonnier har genom historien också haft flera placeringar utanför den traditionella medievärlden, till exempel ägde man under många år industribolaget Duni.

Tomas Franzén har av tidningen Chef beskrivits som Bonniers "digitala frälsare".

Efter två och halvt år på jobbet är det dags att börja visa ritningarna på Bonniers digitala framtidsbygge. Att pengarna snarare används till digitala tjänster eller e-handel snarare än traditionella medier är ingen vågad gissning. "Nästa Klarna" är troligen en mer intresserat affär än "nästa Nyheter 24".

Med tanke på de höga värderingar som de hypade techbolagen har just nu finns det en risk att Tomas Franzén gör om företrädaren Jonas Bonniers misstag – köpa på toppen. Med facit i hand var investeringen 2008 på amerikanska pappersmagasin för tre miljarder kronor ett rejält överpris.

Tomas Franzén säger kryptiskt till Resumé att han är intresserad av att köpa "digitala medietillgångar".

Räkna med att begreppet "medier" inte alltid behöver kopplas samman med "journalistik". Och att Tomas Franzén kommer fortsätta sälja papperstidningar under 2016.