Förra veckan var DN ledande i rapporteringen kring de sexualbrott som förekom under ungdomsfestivalen We are Sthlm 2014 och 2015. Polisen i Stockholm rapporterade inte om händelserna och anklagades för att mörklägga uppgifter för att inte gynna Sverigedemokraterna. I flera medier spreds bilden av att det var ensamkommande afghanska killar som låg bakom sextrakasserierna.

I går publicerade P3 Nyheter en genomgång av anmälningarna som kom in till polisen under festivalen. Granskningen visade att av 18 anmälningar hade hälften inte någon känd gärningsman. Endast Enligt anmälningarna som P3 Nyheter går igenom kunde endast fyra misstänkta personer kopplas till Afghanistan.

Varg Gyllander, presschef för Polisen i Stockholm riktar hård kritik mot rapporteringen.

– Jag är väldigt förvånad över den okritiska vidarerapporteringen där flera stora medier vidarebefordrar DN:s information utan att gå till källan och kontrollera anmälningarna. Det PM som DN hänvisar till där uppgifterna om ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan finns kan inte användas som enda faktaunderlag eftersom det inte är kvalitetssäkrad information. Fördämningarna i rapporteringen har helt brustit, säger Varg Gyllander till Resumé.

Varför tror du att det blivit så?
– Debattklimatet har helt spårat ur de senaste sex månaderna. Jag har arbetat som journalist och följt medieutvecklingen i decennier och har aldrig sett något liknande när det gäller invandringsfrågor. Debattörer, krönikörer och ledarskribenter skriver om händelserna i Kungsträdgården och anklagar Polisen för mörkläggning. Med få undantag har de inte hämtat ut anmälningarna.

Varg Gyllander berättar att etnicitet som regel inte bedöms som relevant information att sprida av Polisen av två anledningar. Informationen är osäker och Polisen ska vara trygghetsskapande och därför måste informationen vara avvägd.

– Jag var själv inte i Kungsträdgården och kan därför inte bedöma hur läget var eller om det handlade om afghanska ensamkommande flyktingbarn, det kan förvisso vara så, men inte enligt anmälningsstatistiken. Det är inte vår sak att gå ut med etnicitet och medierna har återgett en onyanserad bild av sanningen. Vi måste hela tiden väga informationen. De som säger att Polisen ska vara konsekvensneutrala precis som journalister har fel, enligt mig. Det vi gör påverkar samhället och det måste vi ta hänsyn till.

Men hur kommer det sig att ni inte rapporterade om just de här händelserna?
– Det var fel av oss. Jag var personligen inte där, men de kommunikatörer som var i tjänst gjorde en då rimlig objektiv bedömning att det var en lugn tillställning. De kanske var låsta i ett Stockholmsperspektiv. Vi skulle ha rapporterat om händelserna men inte om etnicitet. Det är inte kvalitetssäkrad information och utifrån anmälningarna inte heller relevant.

Vad har ni lärt er av de senaste veckornas rapportering?
– Väldigt mycket skulle jag säga. Vi måste bli bättre på att förstå aktualiteter och då bidra med klinisk information såsom faktaunderlag och citat. Jag har en plan för detta.

Vad säger du om Peter Ågrens uttalande att Polisen ibland inte väljer att säga som det är för att inte spela SD i händerna?
– Det var så klart inte bra. Polisen ska vara färglös, i synnerhet när det kommer till riksdagspartierna. Samtidigt är användandet av hans citat för att bevisa Polisens mörkläggning ett exempel på ett journalistiskt trolleritrick. Han var inte på plats i Kungsträdgården i somras och hans citat är mer ett generellt påstående, en allmän uppfattning.

Hur mycket av mediernas kritiska bevakning av Polisen handlar om att ni själva inte rapporterade om händelserna?
– Det tror jag inte alls hänger ihop. Det var Köln som var startskottet och sedan sökte medierna efter lokala exempel. Först i Kalmar och sedan hittade de det perfekta exemplet i Stockholm.