2010 kom Andreas Ekströms bok ”Google-koden” ut i handeln. Det blev starten på en ny karriär för journalisten. I dag arbetar han bara 25 procent på Sydsvenskan medan han genomför omkring 100 föreläsningar om året. I går fick han utmärkelsen ”Årets genombrott” när Talarforum anordnade Talargalan. 

– När jag gav ut boken kom förfrågningar. Jag hade varken någon strategi, plan eller ambition. Men boken byggde en efterfrågan, säger han till Resumé.

Som talare föreläser Andreas Ekström om Googles makt, digitaliseringen och dess effekter på samhället för en rad olika uppdragsgivare med stor variation. Han försöker inte göra så stor skillnad på hur han arbetar som journalist och hur han förbereder en föreläsning. 

– Jag försöker inte tänka så mycket annorlunda än vad jag gör som journalist. Det handlar om att förstå ett ämne, ta reda på fakta från olika håll och värdera materialet för att sedan paketera det med en dramaturgi så att det blir begripligt. Jag försöker gå till väga på precis som när jag skriver en artikel.

Andreas Ekström, som har arbetat som journalist i drygt 20 år och finns på många plattformar, bland annat driver han en blogg och är liksom många branschkollegor en flitig twittrare. En plattform han använder bland annat för att marknadsföra sig. På portalen TED.com har hans föredrag från Oslo i januari 2015 över en miljon visningar och och har översatt till 23 språk.


Men publiken kan lika gärna vara en gymnasieklass eller en branschorganisation.

– En av förutsättningarna när man föreläser om digitaliseringen, kommer med framtidsspaningar och digitaliseringens effekter på samhället är att hela tiden förnya sig och anpassa materialet efter vilken publik jag talar för. Samtidigt är ämnet föränderligt vilket är en fördel som gjort att jag kunnat prata om det så pass länge.

– Det finns alltid en risk att man nördar in sig på sig och förkovrar sig för djup. Man tappar perspektivet och intresserar sig för saker som publiken anser är ointressant.

Hur ska du göra för att undvika att hamna i den fällen?
– Man ska försöka byta spår efter ungefär tio år beroende på hur ämnet utvecklas. Man har själv ett ansvar att känna när man behöver byta perspektiv och ämne.

Hur länge kommer du att vara talare i första hand och skrivande journalist i andra hand?
– Jag ser det här som något tillfälligt, jag kommer inte att ha turen att hålla på med det här för evigt.

Hur kommer det sig att du ändå föreläst på området så pass länge som du har gjort och i dag kan försörja dig som talare?
– Ämnet har fortsatt vara aktuellt och digitaliseringen berör alla på något sätt. Det är inte statiskt som ämne och jag kan skruva på ämnet och frågorna utifrån publikens behov. Jag tycker att det är bra att debatten kring digitalisering har gått från att ge rätt svar till att ställa rätt frågor. När fildelning började diskuteras handlade det mycket om att fråga experter: "vad är lösningen?". I dag försöker jag fråga min publik: "Vad betyder det här för er". När debatten var lösningsfokuserad blev svaren ofta snabba och onyanserade och man missade att ställa rätt frågor.

Du har tagit tjänstledigt och man ser alltfler skrivande journalister som moderatorer och föreläsare. Är det här en effekt av krisen i mediebranschen?
– Jag har aldrig tänkt på det så. Däremot passar journalistiska metoder för talarformatet; att man tar reda på fakta, kollar och dubbelkollar för att sedan presentera en story på ett så intressant och begripligt sätt som möjligt. Det är en bra metod, men den kommersiella behållningen är en annan sak. Det ser man bara på New York Times och The Guardians svårigheter att skapa bärande digitala affärsmodeller.

Vilken är din största utmaning som talare?
– Mitt ständiga problem är att jag pratar för snabbt. Det är svårt att tänka på det under en hel föreläsning. Att vara tydlig och ta pauser. Förhoppningsvis artikulerar jag någorlunda bra, men den vanligaste frågan är fortfarande: "Vad sa du?"

Andreas Ekströms tips till journalister som vill bli bra talare

Börja med storyn:
– Utgå från innehållet och se vilket typ av format som passar. Är det lämpligt att göra storyn som en föreläsning med visuell presentation kan du gå vidare.

Förbered dig noggrant:
– Arbeta om materialet så att det blir dramaturgiskt vettigt.

• Lär dig behärska formatet:
– Träna och hitta ett sätt så att du lär känna din röst och blir bra på att prata. Vissa tar kontakt med skådespelare eller regissörer. Jag har tränat genom att spela i coverband på diverse tillställningar i 20 års tid. När man vet att vad som helst kan hända har man vaccinerat sig mot nervositet.