Den 17 februari skulle frilansjournalisten Jack Werner varit på plats på Facebooks Europakontor i Dublin för att, för Svenska Dagbladets räkning, intervjua communityansvariga om hur de ser på hotfulla inlägg.

Frilansserien var en idé från SvD:s chefredaktör Fredric Karén som frågade Jack Werner om han var sugen på knäcket. Jack Werner har det senaste året anmält kommentarer till Facebook för att se vilka reaktioner det skulle inbringa. Det har visat sig att it-jätten inte tagit bort de kommentarer som han anmält. Han skrev i januari en debattartikel om problemen i Expressen.

– Efter några veckor fick Fredric en tid av Facebook, som verkade entusiastiska. Det var första gången en svensk tidning skulle göra denna typ av knäck, säger Jack Werner till Resumé.

Facebook skickade ett schema som Jack Werner beskriver som ”extremt detaljerat”.

– Vi skulle få en dragning om Facebooks communityregler, Facebooks arbete med counterspeech och därefter en timmes intervju med Facebooks europeiska policychef, som jag förstått det.

LÄS MER: Facebook vägrade intervjuas av SvD:s reporter - var för kritisk

Men när SvD:s chefredaktör Fredric Karén berättade vem tidningen skulle skicka tog det stopp. Jack Werner ansågs för påläst och Facebook ville ha en fast medarbetare som de kunde ”utbilda och ha en långsiktig relation till”. SvD skulle få nöja sig med schemat utan Jack Werner eller med att göra en intervju via webbkamera.

– 48 timmar innan webbkameraintervjun tackar Facebook nej och så dog det där.

Vad tänkte du?
– Hade det varit vilket annat företag som helst som ofta granskas och som många människor förhåller sig till dagligen så hade ingen accepterat att företaget fått styra och ställa med redaktionen. Det hade varit en skandal. Jag tolkar det här som ett tecken på att Facebook är omoget som företag och att de inte har förstått att de kommer bli granskade. De har en grundmurad självbild av att man är ett hyggligt och snällt företag som bara vill väl. Dessutom flirtar de parallellt med journalistiken i och med satsningar som Instant Articles.

Har du varit med om det tidigare?
– Nej, aldrig. Jag har heller aldrig betraktat mig själv som någon skjutjärnsreporter i stil med Janne Josefsson. Jag är paff över hur det har gått till.

Varför är det så? Facebook har funnits sedan 2004?
– Jag tror inte att man ska tänka så. Företaget har vuxit från en liten garageuppstart till ett gigantiskt företag på 15 år. Man hinner inte gå igenom så många generationer med chefer, utan många har kommit direkt från Harvard.

Går det att granska Facebook idag?
– Det är en sak att plocka fram kommentarerna, men när det kommer till den delen där Facebook ska uttala sig så är det en presstalesperson som kommer med intetsägande kommentarer. Känslan är att man sällan får några konkreta svar.

Vad skulle du fråga Facebook om du fick chansen?
– Om nakenbilderna, bland annat. De har till exempel plockat bort Fotografiska museets bilder och Gefle Dagblad som hade en artikel om mammografi. Jag har en aning av att de hade svarat att Facebook är ett stort företag och att människor har olika syn på nakenhet i olika länder. Och det är helt okej om de ser det så. Men då måste svenska Facebookanvändare känna till det, eftersom den omedelbara följden blir att man kan säga att Facebook inte riktigt är menad som en plats för svenskar. Fast det här är ju bara mina gissningar – och just därför hade man ju helst av allt fått höra vad Facebook faktiskt säger.

Tror du att de kommer svara efter kritiken?
– Just nu känns det inte så. Deras relation till mig är väl ganska sval nu. Men Svenska Dagbladets artikelserie fortsätter, och jag har också anledning att tro att den här storyn kanske uppmärksammas i engelsktalande länder framöver, säger Jack Werner.

Resumé söker även Facebooks nordiska kommunikationschef Peter Münster.