Dagens Samhälle har, tvärtemot den nya mediemyten, inte varit en enmansshow. Bolagsstyrelse, företagsledning och redaktionsledning har haft samsyn i det mesta. Under min tid som vd och chefredaktör hade jag i regel fullt stöd i ledningsgruppen efter att vi fattat olika och ibland kontroversiella beslut. Den organisationskonsult som kopplades in i höstas konstaterade också att ledningsgruppen på Dagens Samhälle var en av de bäst fungerande de någonsin hade arbetat med.

LÄS MER: Det hemliga spelet bakom Mats Edmans avgång

Många chefer har tagit enormt ansvar för andras trygghet, men inte särskilt ofta uppskattats efter förtjänst. Det verkar också finnas ett psykologiskt behov av att göra mig till syndabock för de utomfackliga och politiska aktioner som skadat Dagens Samhälle allvarligt och kostat ägarna många miljoner kronor i onödan. Somliga aktivister vill även insinuera att det inte alls gått bra för tidningen de fem senaste åren.

Vad Pelle Bouveng gör är att nedvärdera allt systematiskt arbete som företagets styrelse och ledningsgruppen – däribland nuvarande t f VD respektive t f chefredaktör – stått bakom under många år. I aktivisternas förenklade spinn finns det bara otroliga reportrar, som alldeles utan styrning, planering, mixning och redigering – simsalabim! – trollar fram en fantastisk tidning varje vecka.

Pelle Bouveng är varken ekonom eller tidningsexpert. Han arbetar med ordinär tidningslayout. Ett tag var han webbredaktör på deltid, men omplacerades. Satt i styrelsen som medarbetarrepresentant. Bouvengs främsta insats var att föreslå att vi, utan särskild anledning, borde söka statligt presstöd efter förebild från ETC. Han undrade också varför Dagens Samhälle behövde gå med vinst.

LÄS MER: Dagens Samhälle, "Honken" och pengarna

2004-2008 var tidningen höglönsam, fast tyvärr med kraftigt fallande upplaga. 2009 sjönk resultatet dramatiskt. Totalt föll intäkterna från 50 till 42 miljoner på ett år. Personal avvecklades, sparbeting infördes, chefredaktören fick sluta.

Det allvarliga strukturella problem ("dukat bord") som jag övertog var att tidningens upplaga sjunkit med 9 100 exemplar (-28 procent). I snitt med nära 1 300 exemplar per år. Detta hotade hela affären. Åren 2012-2015 lyckades vi bromsa raset till under 400 exemplar per år. Samtidigt kunde vi dubblera priset på den betalda upplagan från 700 till 1 600 kronor om året. Tidningen förnyades och läsarna var mer nöjda trots att den kostade 900 kronor extra.

I fjol omsatte Dagens Samhälle 65 miljoner. Det är 53 procent mer än min företrädares sista bokslut. Man kan inte, som Pelle Bouveng, av privata och politiska skäl strunta i att Dagens Samhälle skapat dessa läsar- och annonsörsintäkter på en fallande marknad.

Att vinsterna 2010-2012 inte var lika höga som 2004-2008 beror på att vi investerade för framtiden, bland annat digitalt med DS Debatt och DS Jobb. Tidningen gick bra på "den gamla goda tiden", men det är en större prestation att 2015 göra all-time-high i intäkter och nå 10 procents rörelsemarginal än för sju-åtta år sedan.

Mats Edman
Fd chefredaktör, Dagens Samhälle