Under lördagen utsattes flera av landets största nyhetssajter för ddos-attacker som skapade överbelastning – och gjorde det omöjligt för läsarna att ta sig in på sajterna. Drabbade var bland annat Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Med andra ord i huvudsak mediekoncernerna Bonnier och Schibsted.

LÄS MER: Samordnad attack mot nyhetssajter. 

Både Säpo och FBI är inkopplade i arbetet med att spåra vem som stod bakom attacken. Polisens hetaste spår är enligt DN Twitterkontot "J" som den 19 mars, samma dag som attacken genomfördes, skrev: "De följande dagarna kommer attacker att riktas mot den svenska regeringen och medierna som sprider falsk propaganda."

Det har ännu inte bekräftats om kontot har koppling till attacken, men formuleringen öppnar för nya attacker.

Pia Rehnquist, chefredaktör på Sydsvenskan, tror att risken för nya attacker är ganska stor.

­­– Det här var något alldeles exeptionellt. Vi jobbar nu tillsammans med systertidningarna i Stockholm för att se vad vi mer kan göra. Det är nu extremt prioriterat att vi både på lång och kort sikt ser till att skydda oss på alla sätt som går, säger hon till Resumé. 

Många har kritiserat mediabolagen för att inte ha en bra plan B i samband med angreppet, bland annat Emanuel Karlsten, krönikör på Breakit.

Vad ska Sydsvenskan göra för att skydda sig mot framtida attacker?

– Som med alla typer av säkerhetsfrågor vill jag inte gå in på vad vad vi gör och inte, annat än att vi gör allt vi kan, säger Pia Rehnquist.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skriver i ett mejl att han inte vill spekulera i eventuella nya attackförsök.

– Men jag kan ju konstatera att allt ifrån näthat riktat mot enskilda medarbetare till belastningsattacker utgör latenta hot och här måste både medier och rättsvårdande myndigheter markera.

Inte heller han vill kommentera vilken typ av åtgärder som kommer att följa efter helgens attacker.

– Jag uttalar mig aldrig om säkerhetsfrågor men det är viktigt att påminna om att nyhetsrapporteringen fortgick på olika plattformar också under själva attacken och att exempelvis Expressen TV sände live på Facebook.

Liksom Fredrik Lindén, informationschef på Schibsted där bland annat SvD och Aftonbladet ingår.

– Vi har vidtagit en rad åtgärder och ser det här som ett prioriterat säkerhetsområde. Jag kan inte gå in på detalj om vad vi ska göra, men vi har såklart högsta beredskap för det här.

Regeringen har påbörjat ett arbete om cybersäkerhet och it-strategi. På onsdag klockan 13 samlar dessutom regeringens inrikesminister Anders Ygeman (S) och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (S) berörda mediaaktörer för att gå igenom säkerhetsläget och diskutera beredskapen i anslutning til lden här typen av attacker.

Samtliga tre chefredaktörer tycker att det är bra att regeringen tar tydlig ställning mot angreppen.

­– Vi kommer att diskutera det som skett och vilket ansvar respektive part ska ha. Medierna ska självklart säkerställa sin utgivning, men utsätts vi för brott ska rättsväsendet beivra det och om det – hypotetiskt! – sker attacker från främmande stater är det också en säkerhetspolitisk fråga, säger Thomas Mattsson.

Får ni det ni behöver från politiskt håll i dag för att kunna skydda er på ett bra sätt?

– Jag väljer nog att se detta i ett större perspektiv: det pågår – inte minst från främlingsfientliga krafter – en opinionsbildning mot kvalitetsjournalistik, och det är allvarligt om hatsajter som ju är ren lögnmedia kommer att definiera omvärldsbilden för många som söker sig till "alternativmedia". Samhället måste stå upp emot detta, och här kan lagföring av hot och hat bidra till att det hålls en anständig ton i det offentliga samtalet.

Resumé har sökt Peter Wolodarski, chefredaktör på DN.