I P1-programmet Medierna (19/3) riktas kritik mot att skattefinansierad verksamhet anlitar pr-byråer för att hantera kritisk mediebevakning. Programmet ger exempel på kommuner och myndigheter som misslyckas i sin kriskommunikation, trots att de lagt stora summor på pr-stöd. En journalist på SVT:s Uppdrag Granskning beskriver stödet som en "skandal" och menar att det inte är "raketforskning" att hantera en intervju.

Uppdrag Granskning och andra grävande redaktioner och journalister bedriver ett arbete som är viktigt för demokratin. Varje vecka avslöjas missförhållanden och oegentligheter i såväl privat som offentlig verksamhet. Granskningen sätter ett tryck på alla företag och organisationer att ta samhällsansvar och agera i linje med en demokratiskt grundad etik – oavsett på vems uppdrag verksamheten bedrivs. Det ska vi alla vara tacksamma för!

Men den generella kritiken mot medieträning är missriktad. I synnerhet kritiseras ofta kommuner och myndigheter när de tar externt pr-stöd i samband med kritisk granskning. Vi menar tvärtom att det är fullt rimligt att anlita en pr-byrå när man utsätts för kritisk mediebevakning – oavsett om verksamheten är skattefinansierad eller ett privat företag.

Att bli granskad av media skapar nästan alltid oro och stress hos den granskade, ofta för att fel och brister i verksamheten avslöjas. Men även den som har rent mjöl i påsen kan känna ängslan över att vara föremål för grävande journalistik.

En intervju i Uppdrag Granskning är kanske inte "raketforskning", men för någon som är ovan är det lätt att vara otydlig, göra utfästelser som är svåra att hålla eller svara på frågor som är direkt olämpliga att besvara. De privata företag som anlitar pr-byråer i sin kriskommunikation gör det bland annat för att undvika den sortens misstag. Det ligger i skattebetalarnas intresse att också offentliga aktörer kommunicerar tydligt och ansvarsfullt.

Visst finns det exempel på att pr-konsulter ger dåliga råd, som att försöka mörklägga problem och att i oändlighet upprepa en och samma byråkratiska formulering. Men när vi på Westander möter pressade uppdragsgivare är vårt råd konsekvent att kriskommunikationen ska präglas av ansvarstagande och öppenhet.

Ett sådant förhållningssätt innebär att man är tillgänglig för mediernas frågor, talar sanning, lägger alla kort på bordet, ber om ursäkt om man har gjort fel och redovisar konkreta åtgärder för att komma till rätta med brister och misstag.

Alla verksamheter kan behöva externt pr-stöd för att lyckas med den uppgiften, såväl privata företag som kommuner och myndigheter.

Pär Daléus och Birger Lycken 
PR-konsult respektive enhetschef PR-byrån Westander