truefalse

Mats Johansson

På agendan för mediepolitiken under mandatperioden står både principiella och materiella sakfrågor som kulturministern har att ta itu med. Där finns gamla oavslutade stridsfrågor och nytillkommande, här några i urval:
• Strävan att värna radions särart borde leda till ändrad fördelning av anslagen till public service så att SR får en större andel och SVT en mindre. Det kan aviseras vid kontrollstationen i mars 2011.
• Momsreglerna för public service borde ändras så att de inte som i dag gör det billigare för bolagen att utföra tjänster i egen regi än att upphandla tjänster på marknaden.
• En ny betalmodell för radio- och tv-avgiften borde åter utredas.
• Sponsring borde avskaffas i Sveriges Television från 2014.
• Arbetet för att ge public service-­bolagen partipolitiskt oberoende styrelseledamöter, senast aktualiserat vid vårens debatt om ordförandeposterna, borde inkludera ägarstiftelsen.

Bland de gamla långbänkarna
framstår presstödet som alltmer omodernt. Det senaste exemplet är 16 miljoner kronor till vinsttidningen Norrländska Socialdemokraten, som ingår i en av landets rikaste mediekoncerner, Norrköpings Tidningar, som dessutom äger lokalkonkurrenten Norrbottens-Kuriren. På vilket sätt ökar nu mediemångfalden i Luleå?

Sedan presstödet infördes har över 15 miljarder kronor i nuvärde delats ut selektivt. Även extremistorgan får miljoner årligen, till exempel Proletären som genom åren har inkasserat 77 miljoner kronor i nuvärde. Det talar för att den låga upplagegränsen borde höjas, även om det också skulle drabba en rad fådagarstidningar knutna till Centern.

Dessutom håller finansieringen på att försvinna. Tidigare var intäkterna från reklamskatten högre än utgifterna för stödet. Så är inte längre fallet: på grund av lägre procentsatser, ökade fribelopp, sjunkande intäkter i beskattade medier och överflyttning till obeskattade.

En enig riksdag uttalade 2002 att reklamskatten borde avskaffas. Alliansens mediegrupp var överens med kulturministern om detta 2008, liksom i den senaste regeringsdeklarationen. Men leveransen återstår. Det är med tanke på de starka statsfinanserna dags att slå till med en parallell nedtrappning av presstödet och reklamskatten – om inte nu, när?

Detsamma gäller en annan följetong: radions digitalisering. De tekniska förberedelserna är klara och skulle kunna ge 80 rikstäckande kanaler till lägre sändningskostnader. Undersökningar visar att halva publiken vill ha nya funktioner i radion och en tredjedel önskar fler kanaler. Men genomförandet bygger på att tekniskt och innehållsligt mervärde skapas för att stärka hushållens vilja att köpa nya mottagare innan FM-nätet kan släckas.

För detta steg krävs att aktörerna får nya resurser att utveckla sitt utbud. Vägen går via avveckling av koncessionsavgifterna för de kommersiella bolagen, som regeringens egen radioutredare Martin Holmgren föreslog 2008, med fyra års avvecklingstid av nu cirka 130 miljoner kronor per år. Den ambitionen stod också Alliansens partiledare bakom i valet 2006.

Till detta ska läggas en mängd stridsfrågor som rör andra medieområden, som nytt filmavtal, framtiden för det digitala biografstödet, skärpningar i upphovsrätten, tidskriftsstödets hantering, frekvensfördelning i radiospektrum, med mera. Man kan bara önska sina efterträdare lycka till i arbetet för liberalisering och avreglering av medie­marknaderna.

Mats Johansson