Nathan Stoll. Foto: Erik Esbjörnsson.

Läs mer:

Multinationell vinstmaskin: Nathan Stoll sitter bakom ett skrivbord i ett rum på Scandic park Hotell vid Humlegården. Bredvid sitter en kommunikationschef från London och Norden-chefen Johan Kinnander. Utanför dörrren väntar PR-konsulten Maria Göth.

Bakom Stoll står en skärm uppställd med logotypen för det företag som tredje kvartalet i år gjorde en vinst på mer än 700 miljoner dollar. Det är hälften av köpsumman för Youtube, som sökmotorn tog över för någon månad sedan. Google är döpt efter googol, det matematiska namnet på talet 1 följt av 100 nollor. Vinsten i dollar är inte där än, men närmar sig stadigt.

Nathan Stoll har inte kallat till presskonferens, i stället väljer man att ”erbjuda” varje journalist en halvtimme i enrum, eller en mot tre som det blir i intervjusituationen.

Mitt intryck är att ni väljer den här formen för att ni lanserar en tjänst som till viss del är fientlig mot media, och ni vill inte ha en situation där atmosfären blir negativ på en presskonferens.
– Nej, nej, inte alls. Vi upplever att ni vill göra era egna vinklingar. Därför väljer vi att erbjuda er en egen stund med oss. Vi lanserar en tjänst som är ett verktyg för många journalister som uppfattar oss som en tillgång, förklarar Stoll.

Google News är en nyhetstjänst som redan finns i en rad länder. Den samlar nyheter från en mängd nyhetskällor. I England handlar det om 4 500 nyhetskällor, i Sverige kommer det inledningsvis att vara betydligt färre.

Urvalet görs manuellt, förklarar Stoll, som betonar att en stor del av urvalet görs efter tips från användare. Därefter skapar man kluster av artiklar inom olika ämnen. Stoll, som har ingenjörsbakgrund, tar ”vetenskap” som exempel på ett kluster.

– Processen därefter är automatiserad. De ämnen som flest skriver artiklar om rankas högre och Google väljer automatiskt ut dessa och roterar olika artiklar inom samma ämne för att visa flera perspektiv på historien.

Google reglerar ingenting själva. Detta hör ihop med Digital Millenium Copyright Act. Den innebär att sökmotorer inte är ansvariga för det material de visar så länge de inte gör något själva med materialet.
– Vi visar bara vad som finns där, precis som vi gör med sökmotorn.

Rör ni inte materialet för att slippa eventuella förtalsrättegångar och andra juridiska problem?
– Vi väljer bara material från sajter som har en utgivningsprocess där någon annan också fattar beslut om materialet. Därför har vi inga länkar till bloggar på Google News, säger Stoll.
Kinnander flikar in att man har de juridiska bitarna täckta.

Hade ni täckt de juridiska bitarna i Belgien (där upphovsrättsorganisationen Copiepress stämde och vann mot Google för intrång i upphovsrätten)?
– Jag kan inte kommentera ett pågående rättsfall, säger Stoll (google har överklagat nyligen).

Vad gör ni om en liknande situation uppstår i Sverige?
– Vem som helst har rätt att höra av sig till oss och vill man inte finnas med på vår sida så tar vi bort materialet. Vi använder bara rubriker och ingresser från webbsidorna samt tumnagelbilder. Men nästan alla samtal till oss handlar om nyhetssajter som vill vara med – av olika anledningar missar vi ibland att gå igenom deras material.

Sekt: Nathan Stoll försöker frälsa mig. Han talar som en indoktrinerad och flera citat skulle passa på floskeltoppen. ”Our simplistic style of design”, ”the philosophy of the product”, ”different perspectives add value”, ”the healthy ecology of content publishing” är bara några fraser han levererar mellan tuggorna på bitar ur en bridgeblandning och torkade fikon.

Han berättar om upphovsmannen till Google News som gjorde en produkt för sin egen skull, för att han ville se de olika perspektiven. Alla ler oavsett vilka frågor som ställs.

Google är inte ute efter att göra någon större vinst på produkten, förklarar man. Det viktigaste är att hjälpa användarna i informationsträsket, säger man.

Välgörenhetsorganisation:
– Vi hjälper journalister. Vi betalar inget för materialet vi publicerar även om klicken är värda en del, förklarar Nathan Stoll.
Några ambitioner verkar man heller inte ha när det gäller att tjäna pengar. Uppriktigt, säger han, handlar det om att genom Google News stärka sökmotorn som funktion.

Att Googles sökmotor startade med att bara visa samtliga länkar för att sedan börja med sponsrade länkar i topp innebär inte att man kommer att låta mediaföretag köpa in sig på nyhetssajten för att få fler klick. Nej, det är inget man arbetar med för tillfället, hävdar Stoll. Snarare är det en tjänst för alla samarbetspartners som redan arbetar med Google genom deras annonsprogram.

Hur många unika användare man hoppas få är inget man avslöjar. Google verkar vara fantastiskt, enligt den bild som förmedlas.

Vad är det då? Kanske en blandning av de tre kategorierna. Stoll tackar så mycket för intervjun som avbryts när kommunikationschefen från London pekar på klockan.

Google News är en funktion som skrämmer upp svenska redaktörer men som samtidigt kan ge dem fler klick till sidan. På torsdagsförmiddagen toppade inte oväntat storyn om Ingvar Oldsberg som julvärd i SVT – den största storyn sedan kvällen innan – samt en artikel från QX om Böglobbyn. De fick säkert betydligt fler klick än vanligt.