Vad bråkar de om?
Här är både TU och SJF faktiskt överens. Det handlar om tre saker: låglönesatsningar, visstidsanställningarna och upphovsrätten.
Står de långt ifrån varandra?
Ja, det har funnits fem medlarbud, men SJF har sagt nej till dem.
Tjänar journalister dåligt?
Ja, i en nordisk jämförelse tjänar journalister ganska dåligt. Framförallt är det stor skillnad mellan storstad och landet i övrigt. En journalist på en landsortstidning som jobbat i 20 år tjänar ofta bara strax över 20 000 kronor.
TU säger nej till högre lön för dem som jobbat länge?
- Njaee, TU sade ja till ett medlarbud som innebar att de som är över 45 år och tjänar mindre än 25 000 kr skulle vara garanterade 1 800 kronor mer i tre år. Men SJF kräver att alla som jobbat i 15 år ska vara garanterade minst 25 000 kronor i månaden. 30 procent av de som jobbat minst 15 år tjänar under 25 000 i dag. Tidigare fanns en tydligare lönetrappa men den togs bort på SJF:s initiativ.
Varför säger TU nej till höjda löner, många landsortstidningar går väl lysande?
- Ja, många men inte alla. NWT- och Herencokoncernerna står i skottgluggen för SJF och de skulle kunna bära högre löner. Men TU menar att till exempel Dala-Demokraten och andra svaga landsortstidningar inte skulle göra det.
De bråkar om visstidsanställningarna också?
- Ja, och det är inte första gången. Egentligen är alla tre stridsfrågorna urgamla konfliktfrågor ända sedan 80-talet. Alla känner till problemet med "utlasning" av journalister, om du jobbar mer än 11 månader har du rätt till fast jobb. Det innebär att många går i en rundgång mellan olika medieföretag i elvamånadersperioder. SJF driver kravet ett vikariat en vikarie. Det innebär att den som går in på till exempel ett föräldravikariat på 18 månader skulle bli fastanställd efter ett år. Men TU är emot ett system som skulle ge till exempel en vikarierande sportreporter förtur till ett fast jobb som ledarskribent. TU tycker det är OK att två års visstidsanställning ska ge fast jobb.
Vad händer med upphovsrätten?
- Förmodligen ingenting. Konflikten återkommer år efter år, men blir allt tydligare i och med att medieföretagen skaffar sig fler publiceringskanaler. På 90-talet bromsade SJF webbpubliceringen och ville ha extrabetalt för webbmaterial. I förhandlingarna 2004 slöt TU och SJF en kompromiss om upphovsrätten. I första hand ska konflikter om upphovsrätt lösas lokalt, i andra hand i centrala förhandlingar. Går inte det ska en oberoende medlare kallas in. Men SJF menar nu att den modellen ger arbetsgivarna för stark makt.
Vad kostar konflikten?
- Svårt att säga. Effekterna syns kanske mest på sikt. Genom att konflikten nu slår mot webben kan tidningarna på sikt tappa läsare och intäkter där. Men allra hårdast slår annonsbortfallet som kan komma både i papperstidningarna och webben från nästa torsdag.
Vilka bråkar mest?
- Enligt TU är det SJF. TU:s ordförande Pär Fagerström framhåller att SJF lagt varsel i åtta av de senaste 16 avtalsrörelserna. Enligt SJF är det TU.
Några vinnare?
- Ja, de som undantas eller inte omfattas av konflikten. Punkt SE och City omfattas till exempel av konflikten, men inte Metro. Tidningarnas webbsajter kan på kort sikt tappa till sajter som msn-nyheter och andra nyhetssajter utanför tidningsföretagen.
Vad händer nu?
- Redan på fredag, utvidgas konflikten till en rad stora regionaltidningar, som Nerikes Allehanda med flera. Nästa torsdag dras de stora rikstidningarna in i konflikten. Då stoppas all nyhetsförmedling via webben och all hantering av annonsmaterial.
Hur går det för Bamse?
- Bamse tillhör en mindre grupp tidningar som undantagits från de stridsåtgärder som börjar verka nästa torsdag klockan 12. Hur det påverkar Skalmans viloperioder är däremot mer osäkert.