Shahram Afsar.
"HITTELÖN! 200 000:- SEK Tips/erbjudande som leder till anställning inom svensk TV/Film belönas med motsvarande en årslön på 200 000 kronor av erfaren TV/filmarbetare med invandrarbakgrund.”
Den annonsen lades upp på Klubb Resumé häromdagen, och har dessutom skickats till flera stora dagstidningar den senaste veckan.
Avsändaren är Shahram Afsar från Göteborg. Han kom till Sverige från Iran 1986 och har under lång tid arbetat som frilansande nyhetsfotograf. Bland annat på SVT och TV4. Han har en regiutbildning och har jobbat både som vikarie på olika stationer men också på eget bolag. Han har sökt flera fasta jobb, men utan framgång. Nu vill han väcka en debatt om vägarna in i branschen för människor med invandrarbakgrund.
– Det är nästan omöjligt att komma in i den här branschen. Det bygger så mycket på nätverk och de som anställer väljer vänner inom nätverket. Har du ett utländskt namn så inger det inte förtroende och det är nästan omöjligt att ta sig in, säger han till Resume.se.
Varför ska man anställa dig?
– För att jag är minst lika bra som alla andra. Men jag har dessutom en annan bakgrund och ett annat perspektiv på saker och ting som jag kan tillföra företaget. Det kan handla om väldigt enkla saker.
Kan du ge ett exempel?
– Jag såg ett inslag på Rapport som handlade om att tjejer med invandrarbakgrund är bättre än svenska ungdomar i matte. De illustrerade inslaget med en bild på en tjej i slöja. Hur många tjejer med invandrarbakgrund har slöja? Det är mindre än hälften. Men det är sådant som Sverigedemokraterna sedan nappar på.
Små subtila saker dyker ständigt upp i medierapporteringen, menar Shahram Afsar som inte tror att medieredaktörerna tänker på vad de publicerar. Däremot påverkas tittare av dessa detaljer.
– Och se vad som hände häromdagen, när reportrar blev hotade i Göteborg. Varför hände det? Varför saknar dessa personer förtroende för media?
Om du får ett jobb – hur ska du få ihop till 200 000 kronor?
– Det är det värt i det längre perspektivet. Jag tar ett privat banklån. Ett alternativ är att jag jobbar gratis första året, det gör jag gärna.
Det kan inte bli fråga om en muta?
– Det räknas säkert som bestickning. Men låt polisen ta mig. Det är viktigare att det här kommer upp på agendan.