Marcus Birro. Foto: Cornelia Nordström.
På sajten Birrogeneratorn, som nyligen dök upp, kan man genom ett klick få fram en egen krönika som sätter samman fraser för att efterlikna Expressenkrönikören Marcus Birros stil.
– Jag har fått en länk, men inte hunnit se den. Det är väl något Stureplanssköj, säger Marcus Birro till Resume.se.
Personen som har tagit fram sajten säger sig dock vara en student på Chalmers i Göteborg.
– Ah, en blivande Stureplanare, säger Marcus Birro.
Han tar inte Birrogeneratorn hårt, utan väljer att se det positivt.
– Det är hedrande. Det tyder på att jag har hittat en egen stil, säger Marcus Birro och fortsätter:
– Jag har ett stort förtroendekapital för mina egna texter.
Krönikorna inkluderar bland annat en hel del fraser om Imperiet och Thåström.
– Jag önskar att jag alltid kunde använda Imperiet och Thåström. Det kan aldrig bli för mycket av det, den unga generationen får inte glömma dem, säger Marcus Birro.
Exempel på en text från Birrogeneratorn
Solen! Där är den ju!
Det är ju sådant man lär sig. Det är ordning och reda i Sverige. Det liknar allt mindre en sanning, och allt mer en besvärjelse, en sorts naiv önskan.
Man stupar rätt ner, som ett fyllo. Man slår tänderna i asfalten. Man kommer upp på darriga ben och ser sig omkring. Allt är förändrat. De unga är yngre. De gamla inte fullt så gamla längre. Man tonas ner. Man skruvas ner som en gammal veke.
Inte över en natt så klart. Men Sverige är under nedmontering. Allt det som gjort Sverige starkt, stolt och berömt håller på att plockas ner, rivas, skövlas och försvinna.
Det är som en skräckfilm med tusen uppföljare. Det är som den där vidriga filmen SAW.
Friheten var enklare då. Det räckte att få av sig galonbyxorna och springa runt i långkalsongerna så var man fri.
Men också sköterskan har ett personligt ansvar. Det går inte att svära sig fri sitt eget moraliska ansvar, eller skylla ifrån sig. Inte när en ung man dör. Skammen sitter djupt, och har två knivblad.
Kulturen är alltid censurens raka motsats. När nu Dansk Folkeparti går i diktaturers fotspår (som Kina) och vill förbjuda arabiska tv-kanaler är det ett gigantiskt brott mot allt som den så kallat fria världen stått för. Det är pinsamt omoget helt enkelt. Det är DDR. Det stinker gammal kommunism.
En hastig tanke bara. Vad hade hänt om människorna under Romarriket hade sorterat sina sopor? Hade vi alls haft något att gräva fram?
"Det är okej, pappa. Jag älskar dig."