– Kunderna efterfrågar t-shaped people, alltså rekryter som har en bred bas med en spetsig nisch, säger Sara Pettersson, researchchef på rekryteringsföretaget Hammer och Hanborg.

Tidigare, berättar hon, kunde företagen ha en informatör med ansvar för samtliga informationsbitar. Nu är det mer uppdelat och företagen tillsätter en pressansvarig, en person med ansvar för digitala kanaler, en sociala medier-expert etcetera.

Enligt Sara Pettersson är de allt mer utpräglade spetskompetenserna ett tecken på att företagen satsar mer på kommunikation. Och för de arbetssökande gäller det att hitta en spetskompetens.
Till skillnad från bara ett par år sedan, finns fler utbildningar som inriktar sig på just spetskompetens. Särskilt inom det digitala området, både vad gäller den akademiska världen och andra eftergymnasiala utbildningar.
– Visst eftersöks det fortfarande webbmasters och webbredaktörer, men idag finns även nischer här. Företahen har ofta en person som är intranätsansvarig, en webbansvarig, en externt webbansvarig och har någon som är ansvarig för online marknadsföring och/eller SEO (sökordsoptimering)

Anna Jeppsson Blomberg är rekryteringskonsult på Wise Group. Även hon har uppmärksammat det allt bredare titelspektrat inom branschen.
– Jag tror att det handlar om att många företag blivit mer intresserade av att verkligen beskriva vad tjänsten handlar om och för att vara så specifik som möjlig gäller det att verkligen beskriva vad tjänsten handlar om.

Att det är just inom kommunikationsbranschen fler titlar dyker upp, tror hon kan ha att göra med kreativiteten hos reklamare och kommunikatörerna.
– De har nog en större benägenhet att hitta på lite egna titlar. Det är ju en kreativ bransch. Därför är det okej. Men det skulle inte fungera inom exempelvis ekonomi-branschen, där titlarna redan är mer specifika.

Dessutom, tycker hon, är en specificerad titelbeskrivning positivt för de jobbsökande.
– Ju mer information man får ut om det jobbet man söker, desto bättre. Även om jag som letar nytt jobb inte tidigar kallat mig en viss titel, besitter jag kanske de egenskaperna som ansökan efterfrågar.

Vilka är de vanligaste nya titlarna?
– Jag har framförallt uppmärksammat att flera titlar som exempelvis key account manager och projektledare kan ha många olika betydelser i mediebranschen, vilket tagit sig uttryck i att man blivit mer specifik så att man får rätt typ av kandidater att söka tjänsterna.
– Ord sätts ihop och inte sällan är titeln beskrivand. ”Säljande projektledare”, ”strategisk projektledare”, ”creative sales manager”, ”technical key account manager”, är alla exempel på det.

Jessica Bjurström, vd på Sveriges kommunikationsbyråer, tror att de mer specificerade titlarna kan vara ett resultat av globaliseringen.
– I takt med att vi mer och mer tar intryck från andra länder, där titlarna generellt är längre, anammar vi den kulturen även här.

På gott och ont, anser hon.
– Utomlands är hierarkierna tydligare och det är viktigare att i sin titel ange var på skalan man befinner sig. I Sverige har vi inte den traditionen. Här behöver/vill man inte uttrycka exakt vad man gör i sin titel. Bland annat tack vare den gode Jante.

Leder då de mer specificerade titlarna till att hierarkierna blir tydligare även här?
– Nej, det tror jag inte. En av anledningarna till att vi är så framgångsrika inom kommunikation här i Sverige, tror jag har att göra med att vi inte är så hierarkiskt bundna. Vi kommer nog alltid att värna om platta verksamhetsmodeller.

Men tydligare titlar underlättar, särskilt inom det breda kommunikationsområdet, tycker hon.
– Begreppet kommunikation är så brett. Man kan vara en försäljningsstrateg på ett tv-företag eller jobba med ett helt företags kommunikationsprofil. Med hjälp av specifika titlar framgår det tydligt vad exakt man jobbar med.
 
Hon fortsätter:
– Titeln kan vara något man flashar med på sitt visitkort. Men den kan också berätta exakt vilka arbetsuppgifter man har – att det är just mig du bör prata med och inte med min chef. Det är ju bara positivt