Thomas Mattsson.
Thomas Mattsson.
Foto: Jonas Eltes.

Under Martin Schibbyes och Johan Perssons 14 månader långa väntan i etiopiskt fängelse har utrikesminister Carl Bildt fått mycket kritik för sin tystnad. I går valde han att kommentera händelserna i de diplomatiska kulisserna på sin blogg ”Alla dessa dagar”.

Carl Bildt talade indirekt till de kritiska rösterna från media under rubriken ”Så arbetade vi”:

"På sina håll ledde detta kanske till viss irritation i media, men vi har under hela denna process prioriterat resultat framför rubriker, och det fick gälla ända in i de sista minuterna. Ofta kan vi inte i detalj redovisa vad vi gör för dem alla. Det kunde vi heller inte i detta fall, men jag tror att de flesta i dag inser att det varit klokt och riktigt"

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har tillsammans med bland annat andra publicister från Sveriges större mediehus drivit en kampanjjournalistik under en längre tid. Kanske framför allt i fallet med svenske Dawit Isaak som fortfarande sitter fången i Eritrea, men också som en del i rapporteringen kring Martin Schibbye och Johan Persson.

Hur ser du på utrikesministerns förhållningssätt till media i det här fallet?
– Jag tycker att det är bra att Bildt så detaljerat redovisar hur regeringen agerat, men det är viktigt att komma ihåg att vi har olika roller att spela: den "tysta diplomatin" är säkert effektiv ibland - men det finns också många exempel på där en stark internationell kritik påverkat också totalitära regimer. Mediekampanjerna för Johan, Martin samt Dawit har säkert också påverkat svenska UD och intensiteten i dess konsulära arbete.

Hur anser du att Carl Bildt hanterar media generellt?
– Bildt företräder ju en regering och ett parti och agerar med sitt bästa för ögonen. Men det har nog uppstått en förtroendeskada mellan utrikesministern och medierna, där redaktionerna ibland önskar sig fler möjligheter till direktintervjuer och där Bildt möjligen ledsnat på vissa utspel om gamla påstådda synder från vissa opinionssidor?

I ljuset av detta känns det rätt att kritisera den tysta diplomatin och förorda kampanjjournalistik?
– Jag har förordat både diplomati och mediekampanjer. I fallet Dawit Isaak vet vi ju att de första årens konsulära insatser av UD inte ledde till frigivning, trots att medierna då inte kampanjade stort.

Känns det rätt att klaga på den tysta diplomatin även i fallet Dawit Isaak?
– Tyvärr är nog omvärldens möjligheter att påverka Eritrea mindre, och därför tror jag att det fortfarande är viktigt att både ta diskreta diplomatiska kontakter med Asmara-regimen och samtidigt informera om behovet av demokrati, tryckfrihet och rättssäkerhet där.

Hur förändrar frigivningen och segern för den tysta diplomatin ert sätt att se på kampanjjournalistik i fallet Dawit Isaak?
– Vi är fortsatt engagerade för Dawit Isaak och ser en rad olikheter mellan situationen i Eritrea jämfört med den i Etiopien. Kom ihåg att Eritrea är det land i världen som har sämst pressfrihet.