Carina Jäderström och Jens Gustafsson
Carina Jäderström och Jens Gustafsson

Ekonomijournalisten Jonas Malmborg lämnade Veckans Affärer tidigare i år. I dag släpper han debutromanen "Fältöversten" på Albert Bonniers förlag. Boken bygger på hans egna upplevelser från uppväxtåren på Östermalm, men är en fiktiv berättelse. 

I boken beskrivs det så kallade "Fältagänget" – en samling bekantskaper som romanens huvudkaraktär Jakob dras till på högstadiet. Längre fram i boken knyts delar av gänget samman med mordet på studenten Per Häggström vid Swartligs ridskola i oktober 1996. 


En verklig händelse och en hittills olöst mordgåta. Jonas Malmborg pekar inte ut en specifik gärningsman, men läsare som växte upp i samma kretsar kan gissa sig till vilka två personer det handlar om. 

– Man kan ta reda på vilka de är. Det är inte så att jag pekar ut någon, även om det går att lista ut. Eftersom det handlar om en svag person som är märkt av ett tungt missbruk så ville jag inte gå längre. Han motsvarar kriterierna för gärningsmannaprofilen. Resten lämnar jag till läsaren säger Jonas Malmborg till Resumé. 

Jonas Malmborg gick i samma skola som "Fältagänget", Gärdesskolan på Östermalm i Stockholm som bara ligger en dryg kilometer från mordplatsen. Gänget bodde i hyresrätterna på Fältöversten vid Karlaplan. Ett område som markant särskiljde sig från fastigheterna vid de närbelägna gatorna på Östermalm. Olikheterna stannade inte vid paradvåningarna som möter Fältöverstens miljonprogramsarkitetur.  

– Jag var den fina och välordnade pojken som var nyfiken på de farliga killarna. Man blir intresserad av vad som hände med dem och det har visat sig gått väldigt snett för vissa. Boken handlar om klasskillnader, varför det går bra för vissa och dåligt för andra, säger Jonas Malmborg och fortsätter: 

– Jag känner inte exakt till deras uppväxtförhållanden. Samtidigt vet jag att vissa levde med missbrukande föräldrar som söp och knaprade piller. Flera av dessa har fastnat i kriminalitet. 

För Resumé berättar Jonas Malmborg om varför han vill låta mordet bli en del av romanen: Han råkar titta på tv i samband med arbetet med boken. Det är "Veckans Brott" i SVT och Camilla Kvartoft och Leif GW Persson tar upp ett så kallat cold case – mordet vid Swartlings ridskola. 

 

25-årige Peter Häggström hade varit på tentapub på KTH när han hittades svårt knivhuggen inne på området för ridskolan. Han avled senare till följd av skadorna. 

I "Veckans Brott" nämner Leif GW Persson ett antal egenskaper hos gärningsmannen:

– Småkriminell 

– Var omkring 25 år vid mordtillfället

– Har en historik av blandmissbruk

– Bor i området kring Karlaplan

– Är känd av polisen sedan tidigare 

Det är här Jonas Malmborg börjar rikta sin research mot mordet. Under arbetat har han tagit del av tidigare domar mot personerna i "Fältagänget" samt utdrag ur polisens belastningsregister. Två personer i boken uppfyller Leif GW Perssons kriterier och mordet blir en del av handlingen.

Jonas Malmborg understryker att berättelsen handlar om verkliga personer och händelser, men är en blandning mellan fiktion och verklighet. 

Har du pratat med någon jurist innan boksläppet?
– Nej, jag hade ett samtal med min bokförläggare. Eftersom jag inte pekar ut någon speciell utan nämner en sannolik gärningsman utan att avslöja hans namn så kändes det tillräckligt.  

När Jonas Malmborg träffade Leif GW Persson i samband med en fest hos Bonnierförlagen gav han ett exemplar av boken till kriminologiprofessorn, tv-personligheten och författaren. Leif GW Persson har inte hunnit läsa boken men berättar för Resumé att den 16 år gamla mordgåtan nu är på väg att lösas. 

– Vi vet vem det är, nu handlar allt om att leta fram bevis. Det kan vara svårt när det gått så länge. Men han kommer snart att bli kontaktad av polisen. Mer kan jag förstås inte kommentera i detalj, säger Leif GW Persson.

Varför har det här fallet blivit ett "cold case"?
– Det anmärkningsvärda här är att offer och gärningsman inte känner varandra. Så brukar det i regel vara till tre fjärdedelar när det kommer till grova våldsbrott. De har ingen gemensam historia och just det har varit beklagligt för utredningen. 

Leif GW Persson berättar att studentmordet vid Swartlings ridskola har varit uppe vid tre olika tillfällen. 
– Jag har pratat om fallet både på "Efterlyst" och "Veckans Brott". Nu verkar de vara på väg att nystas upp. De har gjort ett bra jobb, säger Leif GW Persson. 

Efter att den tidigare 25-årspreskriptionen för mord avskaffades 2010 fick Leif GW Persson i uppgift av rikspolischefen att sammanställa en lista på alla de ouppklarade fallen av dödligt våld som inte hade preskriberats. 

De senaste åren har han styrt "Cold case-gruppen", ett gäng specialister som ska klara upp de olösta morden. Han har varit entusiastisk över uppgiften, men trappat ner efter pensionen i mars förra året. 
Numera begränsas kriminologiprofessorns rutiner till en vända på sitt gamla kontor vid Polishögskolan i Stockholm. Här kollar han sin gamla arbetsdator som ständigt fylls på av nya tipsmail, vilka han delegerar till de tidigare medarbetarna. 

Varför är du så engagerad i olösta fall?
– När svårighetsgraden är högre finns det alltid skäl att misslyckas. Jag blir extra intresserad när utredarna går åt motsatt håll. 

Hur har du jobbat med mordet vid Swartlings ridskola?
– Vi har tittat på det i omgångar och funnit haltande brister i utredningen. Som vanligt blev de tidigare utredarna inte glada när detta kom till deras kännedom för några år sedan. 

Kommer det här fallet att lösas?
– Det är jag säker på. Han som är ansvarig för fallet är duktig, en aktningsvärd motståndare. 

Leif GW Persson har inte hunnit läsa "Fältöversten, men han ger en passning till författaren när han får veta att Jonas Malmborg själv tagit del av domar och utdrag ur belastningsregistret.
 
– Jag är säker på att sheriffen hade hittat honom oberoende av boken.