1991-94 var Karl Erik Olsson jordbruksminister och i tio år Europaparlamentariker. Efter det var han i några år ”dörröppnare” på Kreab. Men lobbyisttakterna sitter i, nu slåss han för bättre pensioner i höstbudgeten.

Karl Erik Olsson, 72, var ordförande i ungdomsförbundet CUF när det var som störst och konkurrenterna hette Anders Björck och Bosse Ringholm. Nu – fyra decennier senare – är han aktiv på andra sidan ålderstrappan, som förbundsordförande i Sveriges Pensionärsförbund, SPF. I valrörelsen 2010 såg SPF och PRO till att de första tre-fyra veckorna nästan uteslutande ägnades åt frågan om pensionärsskatten. 

SPF:s valinsats var en massiv kampanj – som kostade runt
250 000 kronor.
– Vi tillsatte två grupper redan 2009. En Lika skatt-grupp, med bland annat Ingemar Mundebo (budget- och ekonomiminister 1976-80), som visade skillnaden mellan löntagare och pensionärer i kronor och ören. En grupp jobbade med valinsatserna.

Valåret 2010 hade de anslagit en halv miljon till opinionsbildande insatser. Men vad göra för dem?
– Vi insåg att det inte skulle räcka långt till att köpa annonsplats. Och trodde inte heller att vi skulle kunna toppa SVT, TV4 eller DN. Men det var nog politikern i mig som sa: Varför inte en turné genom landet?

Två husbilar hyrdes in, kanslipersonal, Karl Erik och vice ordförandena åkte runt, träffade pensionärer och höll möten mellan Ystad och Haparanda.

Om de inte var en nyhet i nationella media så var de det i lokala. Lokaltidningar och lokal-tv överallt uppmärksammade pensionärernas skatteilska. Finalen blev en utfrågning på Skansen av partierna ihop med PRO.
– Att pensionärerna utgör var fjärde väljare är naturligtvis viktigt. Det är ingen grupp som partierna kan nonchalera. Fast fortfarande lyssnar de dåligt, säger Karl Erik Olsson.

Som veteran med en tung politisk bakgrund vet han hur påverkan ska gå till och när och vart den ska riktas.
– När du närmar dig val måste du ut och påverka människor. Om du skapar sympatier hos vanligt folk måste politikerna följa efter.
–Men i mellanperioderna är det rätt att ge sig på politikerna systematiskt, men även då föra debatten i medierna.

Och jo då, de får träffa Anders Borg och prata pensioner även med honom. Äldreminister Maria Larsson träffar han oftare, senast för bara några dagar sedan. Men, säger han, utan missaktning:
– Maria Larsson är snäll, men hon har inga pengar. Det är de som har börsen man ska ge sig på. Men det är viktigt att inte bara gnälla, utan ge konkreta förslag.

Pensionärsskatten har sänkts med ungefär 70 procent av vad jobbskatteavdraget gett. Nu handlar det om att höja nivåerna på pensionen.
– Så vi fortsätter slåss, nu närmast inför budgetdebatten i höst. Trots allt tal i valrörelsen har man inte gjort något nämnvärt åt det efter valet. Fast man erkände problemet.
– En annan åtgärd vore att slopa premiepensionssystemet som bara är dumt, det skulle ge mer resurser till pensionerna. Det system vi har gynnar bara förvaltarna av pensionspengarna.

Valåret 2010 gick de två stora, SPF och PRO, ofta hand i hand i kraven tillsammans med tre mindre pensionärsförbund.

De utomståendes bild är att SPF är mer borgerligt och PRO är mer vänster.
– Vi är partipolitiskt obundna, men aldrig opolitiska. Vi ska driva de äldrepolitiska frågorna.
– Vi har bra samarbete med PRO. Men visst det händer att jag skojar: Vi är båda obundna. Men vi är obundna av olika partier, säger Karl Erik Olsson.