Robert Aschberg.
Robert Aschberg.
Foto: Carina Jäderström.

Våren 2011 sjösattes ett nytt radioformat i Sverige. Pratradiokanalen Radio1 har funnits som idé på MTG sedan Jan Stenbecks tid. Robert Aschberg blev smickrad när han blev tillfrågad om att ta plats bakom mikrofonen.

Aschberg i Radio1 är ett tre timmar långt program som sänds varje vardag. Programmet består ibland av en intervjugäst medan Robert Aschberg vid andra tillfällen ägnar tre timmar åt att svara på lyssnarnas frågor.

– Tidskrifter och tidningar är fördjupning, tv är känslor, men radio är det snabbaste och mest direkta. Eftersom jag är en rastlös jävel så passar det mig väldigt bra.

Robert Aschberg sköter mixerbordet i studion på egen hand. Han hade fått löfte om hjälp från en ljudtekniker de första dagarna.

– För mig såg det ut som ett kärnkraftverk och jag blev stressad. Men ljudteknikern gick ut efter fem minuter så det var bara att köra på.

I vilket stadium befinner sig Radio1 idag?
– Siffror är jag inte bra på, jag vill inte se dem. Någonstans där en knopp spricker kan man säga.

Vilken roll fyller Radio1 i medielandskapet?
– Det kan vara ett alternativ till P1 som drar lite mer åt de kommersiella aktörerna. Vi har inte objektivitetskrav som P1 har. Det tror jag nog att lyssnarna har varit mogna för ganska länge. De flesta är trots allt vuxna människor som kan fatta avgörande beslut som gäller deras egna liv. Om jag ger uttryck för en åsikt ska publiken kunna hantera det.

Är det viktigt för dig att ta ställning?
– I de fall där jag har en åsikt. Men det har man inte om allting.

Hur går det rent ekonomiskt, är Radio1 ett lustprojekt?
– Det vill jag helst inte prata om då jag inte har någon vidare koll. Jag tror inte att det är en vinstmaskin om jag uttrycker mig diplomatiskt. Men vi har dubblat lyssnandet och vad som verkar vara unikt är att det är extremt trogna lyssnare. De lyssnar 154 minuter per dygn. Det kanske folk säger bara för att hålla mig på gott humör, men det är vad jag har hört.

Vad har varit det tuffaste under din tid på Radio1?
– Ibland är man ute på djupt vatten och vet ingenting om var man befinner sig. Det tror jag är nyttigt, man skärper sig. Det är givande för en nybliven radioman.

Vid ett tillfälle blev det tyst i etern. Ingen lyssnare ringde in till programmet och en stressad Robert Aschberg blev som han själv uttrycker det ”jävligt förbannad”. Programledaren ägnade då 30 minuter åt en monolog där han sågade arbetsgivaren, teknikerna, möblemanget och Radio1 i direktsändning. Det blev ingen avhyvling från MTG. Istället skickade koncernchefen in en designad stol till studion.

Du har inte gjort radio innan?
– Ja, men nu har jag hållit på i över ett års tid. Det är inte raketvetenskap direkt.

Du har varit skrivande journalist och programledare i tv. Vad är speciellt med radiomediet?
– Det skiljer sig på ett viktigt sätt. Det är det snabbaste och mest direkta mediet där du har en omedelbar interaktivitet med publiken.

Varför gillar du interaktiviteten?
– Jag är lite svag för kufar. Vi har haft en del stammisar som jag har fått begränsa, de får bara ringa en gång om dagen i stället för tolv gånger.

Blir det många samtal från rättshaverister?
– Mycket rättshaverister vill jag inte säga, men de lyser inte med sin frånvaro. Det finns också många förnuftiga människor. Det är blandningen som gör att det är roligt, det berikar i varje sammanhang.

Hur ofta blir du arg i sändning?
– Jag har blivit arg många gånger och då ger jag uttryck för det också. Jag lägger inte på och är en väldigt dålig skådespelare. Det är bra om folk tycker så illa om en att de lyssnar.

Programmet strävar efter att hålla fast vid en oortodox profilering. Under antirasistveckan bjöd man in en övertygad nazist och Hitler-dyrkare. I veckan bjöd man in en kvinna som blivit våldtagen av sin morfar, som sedan även visade sig vara hennes pappa. Kvinnan berättade sin historia i tre timmar. Människor ringde in och grät till kanalen.

– Ibland gör vi tramsiga program och ibland tar vi tag i jätteallvarliga ämnet. Att blanda högt och lågt har alltid roat mig. Jag tror att publiken kan klara av att hantera det. Trams kan ha ett stort värde.

Vad är din roll på Strix nu?
– Där är jag bara en tomte.

Vad innebär din roll på MTG?
– Det är en fin titel, men det är ingen som lyssnar på vad jag säger. Det innebär att jag har en väldigt hög lön och att jag inte har någon chef. Ingen bråkar med mig. Jag har en fri roll så länge jag håller mina arbetstider.

Finns det något journalistprojekt som du drömmer om att realisera?
– Massor, men det skulle jag aldrig berätta om här. Då skulle folk sno mina idéer.

"A man’s got to know his limitations." Robert Aschberg planerar inte för någon självbiografi och citerar Clint Eastwoods rollfigur i "Dirty Harry" för att understryka det. Han är fostrad i 70-talets maoiströrelse, något som han ofta påminns om.

– Att jag var en ung bolsjevik får jag leva med hela livet. I dag är jag lite mer cynisk. Men 70-talet präglade mig. Trots att det var en sekteristisk stämning har jag behållit min misstro på systemet.

Vad gör du i helgen?
– Jag är helt tom i pallet på fredagseftermiddagar. Det är tur att man få fylla på tanken på helgerna.  På helgen drar jag ut till landet och ägnar mig åt grejer som är helt väsensskilda från det jag annars gör. Det är båtar, maskiner och jordbruk. Då slipper jag tänka. Det blir en meditation att ta på sig blåkläder och arbeta med kroppen.