Hederspristagare på Radiogalan i går kväll.
Hederspristagare på Radiogalan i går kväll.
Radiosportens Lasse Granqvist kom till Sveriges Radio 1988. Den nära 25 år långa radiokarriären kan snart tysta. Lasse Granqvist håller just nu på att bestämma sig inför hösten om det blir radio, tv eller båda två.

– Frågan är väldigt aktuell jag sitter och funderar över framtiden. I tolv år har jag bara kört radio, i tretton år båda två. Jag måste snart bestämma mig inom ramen för hösten, säger Lasse Granqvist.

Lasse Granqvist är hedrad av Radioakademins hederspris. Han har sedan tidigare vunnit många priser inom sportjournalistik, men eftersom hederspriset sträcker sig över hela branschen bedömer han det som extra stort. När Resumé ringer honom är han i färd med att sätta upp diplomet på kontoret.

Varför är referat i radio så speciella?
– TV har ju en enorm konkurrensfördel i bilden. Vi måste ge bilder. Då blir du tvungen att prata mer. Det är där engagemanget kommer.

Hur skulle du beskriva din referatteknik?
– Jag är nära skeendet, så nära som möjligt. Det är därför det blir dramatiskt. Lyssnar man på Zlatan Ibrahimovic klackmål mot Italien 2004 så måste jag säga att han klackar in bollen. Det behöver man inte göra i tv.

Ibland kritiseras du för att vara överdramatisk. Kan du gå över gränsen?
– Det ligger i lyssnarens öra. Jag är ärlig och rak. Ibland är det till min fördel, ibland är det ett bekymmer. Jag kanske blir lite för pang på. När Sverige förlorade mot Vitryssland i hockey-OS 2002 var jag lite för negativ.

I slutet av 1980-talet refererade Lasse Granqvist Pola Cup i bordshockey tillsammans med Göran Agdur. Ett svårt uppdrag.
– Det var helt hopplöst. Der fanns ingen chans i världen att hänga med.