Bakom det svenska digitala reklamundret döljer sig inget utbrett intresse för just reklam. Tvärtom. Det är reklambranschen som kommit ikapp och börjat anamma internetpionjärernas idéer om kommunikation och omdefiniera det till reklam.
Det är i huvuddragen i den krönika som Patrick Gardner skrivit för ameriikanska Ad Age.
”Att säga att de inte bryr sig om reklam låter kanske både stötande och elakt, men är inte så överraskande när man betänker deras rötter.”, skriver han.
Gardner förklarar att det svenska digitala reklamundret med få undantag har sin historia i IT-boomen för drygt tio år sedan. Och det är med erfarenheterna och innovationstänkandet från de åren som de digitala kreatörerna påverkat reklambranschen.
Därför finns heller inget särskilt stor drivkraft för digitala kreatörerna att definiera vad de sysslar med i traditionella kampanjtermer, anser Gardner.
Många digitala kreatörer har istället förflyttat perspektivet ett snäpp.
Man har tröttnat på ”nästa kampanj”. Nu vill man skapa affärer, inte kommunikationen för affärerna.
– De flesta reaktionerna jag fått har hittills varit positiva överlag. Men de som representerar den klassiska reklamindustrin har förstås ofta någon form av invändning, säger Patrick Gardner när Resume.se frågar om reaktionerna på krönikan.
– Jag har också stött på motargument från personer som anser att vi som jobbar med digital kommunikation också är besatta av innovation, vilket kan vara både bra och dåligt. Vi har ibland inte tålamod att utveckla bra idéer till ännu bättre, eftersom vi hela tiden jagar nya. Det kan jag delvis hålla med om.
Patrick Gardner ser trenderna i de nya byråerna:
– Det är betydligt större blandning av människor än tidigare, där jobbet inte uteslutande handlar om att tillfredställda kundernas behov. Acne är ett exempel på en byrå som borde vara en inspiration för oss alla, säger han.
