Loreen är den alla talar om just nu, hennes låtar toppar listorna och hennes debutalbum "Heal", som släpptes i veckan, hyllas av bland andra musikjournalisten Jan Gradvall som "det bästa album en Eurovisionvinnare följt upp sin vinst med sedan ABBA."

Hon må nu kännas som något av en självklar stjärna inom svensk popmusik, men enligt henne själv hade hon inte varit det utan alla de lärdomar och "käftsmällar" hon har fått längs vägen. Från "Idols" scen via jobbet på tv-produktionsbolag till segern i Eurovision.

– Jag har alltid haft integritet. Det jag insåg under "Idol" var att jag inte ville ha någon som säger åt mig hur jag ska gå, stå och sjunga. Jag vet själv hur jag vill gå, stå och sjunga. Där av kom hela min process och utveckling; att jag själv ville ha kontrollen. Jag ville inte att någon kom och sa: "Lilla gumman du mixar väldigt dåligt" eller något sådant. Jag vill vara i kontroll över my destiny, säger Loreen till Resumé.

2004 startades det för Sverige nya musikprogrammet "Idol" i TV4. En av de 40 artister som valdes ut från slutaudition att gå vidare till kvalveckan var Lorén Talhaoui, som Loreen kallade sig då. I kvalprogrammet sjöng hon Céline Dions "Love Is On The Way", men blev bara trea och slogs därför ut ur programmet. Men tack vare juryn kom hon tillbaka som ett wild card, höll sig kvar i tävlingen i åtta veckor innan hon röstades ut och hamnade på en fjärde plats bakom bland andra Darin och den slutliga vinnaren Daniel Lindström.

Vad känner du när du tittar tillbaka på tiden i "Idol"?
– Att det var en väldigt viktig skola för mig. Det var avgörande för mig då många frågor dök upp på grund av själva formen på programmet.

Du menar att tävla i musik, vilket du har gjort några gånger nu?
– Ja, det går egentligen inte att tävla musik, så det är en kompromiss för mig. Samtidigt skapade "Idol" möjlighet för vem helst med skills att lyckas och lära sig. Alla har inte de rätta kontakterna och ingångarna till musikvärlden. Eller all den kunskap som man inte kan lära sig i skolan.

Under tiden i "Idol" kunde Loreen känna en frustration över att hon inte förstod hur arbetet gick till bakom kamerorna. Hon förstod inte vad producenterna "snackade om" när de pratade kameravinklar och manus.

– Jag var så otroligt grön. Jag gick från att ha sjungit för typ 200 personer på sin höjd i någon aula till att stå framför hela svenska folket samtidigt som någon dömde mig. Det var svårt att känna vad som var jag i det hela.

Så efter "Idol" fortsatte Loreen inom tv-världen, men denna gång bakom kamerorna, då hon kände ett behov av att försöka förstå den bättre.

– Först fick jag ett erbjudande om att bli programledare i TV400, men det passade inte mig alls. Sedan dröjde det inte länge innan jag började jobba bakom kameran i stället. Det var då polletten ramlade ner när lärde mig att klippa, att regissera och rörde mig med den typen av människor som kunde lära mig. Jag bara tog in allt och fattade inte förrän efteråt att detta kontrollbehov kom av att känna trygghet inför alla beståndsdelar som tv-produktion innebär. Något som jag inte kände under "Idol".

Under sin tid i tv-produktionsvärlden arbetade hon som inslagsproducent  och regissör för realityserier som TV3:s "Värsta pojkvänsakademin", TV4:s "Matakuten" och SVT:s "Frufritt".

– Det är jävligt intressant hur reality-tv funkar. "Värsta pojkvänsakademin" var det som var tuffast för mig att göra. Med "Matakuten" skötte jag mer av den politiska linjen i programmet och jag var inte den som gjorde narr av folk. De flesta program jag var med och producerade var liksom fair, men med "Värsta pojkvänsakademin" slog det mig hur fel det kan bli.

Hur menar du?
– Vissa program är lite på bekostnad av andra människor. Att man castar människor som snarare behöver vård än den sortens uppmärksamhet som reality ger dem. Visst är det vuxna människor som gör egna val att ställa upp, men det är viktigt att produktionsbolagen tar ansvar. Det blir en sådan jävla kontrast när de går tillbaka till vardagen.

– Det här handlar om människans psyke och produktionsbolagen borde ta lite mer ansvar så att folk kan ta sig tillbaka till sina liv på ett bra sätt, annars blir det en jävla käftsmäll. Det var viktigt för mig att jag fattade det. Att jag träffade de här människorna som inte mår så bra och att jag nu förstå de här sammanhangen.

Vad har du lärt dig av tv-produktionsvärlden som du tar med dig i musikkarriären?
– Jag vet vilka plattformar som passar mig som människa. Jag har koll på hur allt fungerar nu. Jag förstår hur journalister tänker och hur tv-producenter tänker och har all respekt för det. Att jag vet vad de är ute efter blir det lättare för mig att möta dem. Det kan vara skönt att jag pratar med deras termer, med deras språk, och att jag därför inte ställer konstiga krav eller annat som jag vet inte går. Det är en kommunikationsgrej för mig.


För Loreen har tiden inom tv-produktion gjort att hon numera kan ta ett större ansvar för alla delar av sitt artistskap. Som att regissera och klippa ihop musikvideos själv om hon vill och ta stor del av postproduktionen.

– Det är det jag menar, att back in the day hade jag ingen koll på de här grejerna. Där jag står i dag är de här kompenenterna så viktiga, jag skulle vara screwed annars. På detta sätt kan jag skydda min integritet och mitt konstnärsskap. Jag kan förklara min vision och kommer inte med för stora krav om jag vet hur deras budget fungerar eller vet hur vissa sekvenser måste tas om.

Hur håller du fast i integriteten när så många drar i dig?
– Jag kör med direkt kommunikation. Jag går inte runt gröten. "Det här står ni för, men det här står jag för." Jag kommunicerar min sanning på ett ödmjukt sätt, då funkar det. Jag ser ofta saker från ett högre perspektiv och vet att det viktigaste är att jag gör det som känns rätt för mig.

Hur känner du inför hela pr-biten som ingår i artistskapet?
– Jag har alltid varit så att har jag inte något intressant att säga så gör jag ingen press. För jag vet hur mycket ens ord kan påverka människor. Om det står att jag promotar bantningspiller så påverkar det folk. Kan jag inte inspirera med vad jag säger är det ingen poäng.

Är detta en utveckling du har gjort sedan Idol, att du har blivit bättre på att skydda din integritet?
– Ja, verkligen. De här insikterna känns så självklara nu, men förr har jag kompromissat och gått med på saker som inte känns helt ok. Det är käftsmällarna; att gå emot sitt eget system. Det tar x antal nitar och till slut är botten nådd. Nu har jag inget annat val än att göra det som är rätt för mig. Jag har inget annat val än att vara sann mot mig själv.

Du känns som en öppen person i mediesammanhang, men vad vägrar du prata om?
– När det kommer till hur mycket jag öppnar upp mig så kan jag bara dela med mig av allt som jag har processat för mig själv i mitt liv. Allt där jag har kommit till någon insikt. Med det har jag inga problem att prata om då jag tror att andra kan dra nytta av det. Det är därför jag kan prata om tiden i "Idol" eller på produktionsbolagen. Det finns en tanke med det.

 

– När det kommer till fame så är det mycket lite ego hos mig. Jag pratar väldigt lite om min favoritfärg och "jag jag jag". Jag pratar hellre om det som förhoppningsvis inspirerar och gör att folk connectar till det jag säger.

Tänker du på vad folk har för bild av dig?
– Både nej och ja, haha. Alla har rätt till sin åsikt om mig, det kan inte jag styra. Samtidigt är jag noga med att inte ge en bild av mig själv som kan påverka den yngre generationen negativt. "Super och knarkar du Loreen?" Nej, det gör jag inte. Den typen av positionering är viktig för mig och är något jag också har lärt mig att vara tydlig med.

Det påminner mig om mitt favoritcitat: "If you know better, you do better".
– Ja ja ja ja! Det handlar om att ta ansvar för sig själv.