Ställde du om stämpelklockan till sommartid?

Ur ett arbetsgivarperspektiv är en av de största fördelarna med kollektivavtal att man får ett regelverk som är mer anpassat till den egna branschen. För den som saknar kollektivavtal är det arbetsmarknadslagstiftningen som gäller. Det är en lagstiftning som är framtagen för att kunna passa alla arbetsplatser, från försågare på sågverk via pizzabud till lösningsarkitekter. Men just för att den är lite stelbent är stora delar av lagstiftningen också möjlig att ersätta med kollektivavtal i samma frågor. Mer om det senare, nu till din stämpelklocka.

För att du som arbetsgivare utan kollektivavtal ska kunna följa arbetstidslagen har du förmodligen varit tvungen att sätta upp en stämpelklocka på kontoret. Kanske en sådan där från LM Ericsson i grön frostlackerad plåt, en riktigt retrochic inredningsdetalj i kontorslandskapet. Men då gäller det att du kommer ihåg övergångarna till sommar- och vintertid, annars funkar den ju inte oavsett.

Myten om flexibilitet

Ibland dyker det upp som en invändning mot kollektivavtal att den som är arbetsgivare inte ”vill känna sig låst” av ett kollektivavtals regleringar. I stället ska maximal flexibilitet råda, och alla anställda i den dynamiska verksamheten ska utan onödiga hinder och begränsningar ta sig fram längs nya vägar mot den banbrytande lösningen.

Men hur avspänt, flexibelt och dynamiskt är det egentligen utan kollektivavtalet, med lagstiftningen som regelverk i stället? Låt oss titta närmare arbetstidslagen, som utan kollektivavtal gäller i sin helhet:

* Lagen stiftades för jämnt 40 år sedan, 1982, och är i stora delar en skyddslagstiftning för arbetstagaren. Den togs fram i en tid när industriarbete var en tydlig norm.

* Enligt arbetstidslagen är du som arbetsgivare till exempel skyldig att föra anteckningar om övertid och mertid (§ 11). 

* Med övertid menas enligt arbetstidslagen all arbetstid som överstiger 40 timmar per vecka, eller 40 timmar i genomsnitt under en tid av högst fyra veckor (§ 5). 

* Varje arbetstagare har rätt att ta del av dessa anteckningar om övertid. För du inga sådana anteckningar, bryter du mot arbetstidslagen.

* Om du vill att någon arbetstagare ska arbeta på annan tid än mellan de klockslag ni kommit överens om, behöver du meddela det minst två veckor i förväg (§ 12). Du får heller inte glömma att på förhand ange lunchrastens längd och när på dagen den är förlagd (§ 15). För du vill väl inte bryta mot arbetstidslagen?

Ett bekvämt alternativ är annars att teckna ett kollektivavtal med branschanpassade lösningar, gå med i en arbetsgivarorganisation och få en arbetstidsreglering som passar just din verksamhet. En vanlig lösning i kollektivavtal för självständiga anställda i en modern tjänstesektor är att man avtalar bort arbetstidslagen i sin helhet, och ersätter den med en friare reglering som är bättre på att ta hand om ojämnheter i arbetsbelastningen och ett arbetsliv som arbetstagaren själv har ett större inflytande över.

Tvärt emot uppfattningen att kollektivavtalet skulle begränsa verksamheten, ger alltså kollektivavtalet i detta fall dig som arbetsgivare en betydligt större frihet. Det sätt som ni förmodligen redan jobbar på får ett regelverk som också gör det tillåtet. 

Och du som arbetsgivare kan sova gott, utan att drömma mardrömmar om förelägganden, förbud, viten och böter. Du behöver inte ens komma ihåg att ställa om stämpelklockan när det blir sommartid, utan den kan få sitta kvar där på väggen bara för att den är snygg, trots att den går fel.

Fredrik Mandelin, rådgivare Fremia

fremia.se