Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Rapporter

Haloeffekten – därför är första intrycket så viktigt

Publicerad: 31 Oktober 2019, 12:31

Foto: Mostphotos

Haloeffekten upptäcktes redan 1977. Men den är fortfarande lika giltig när det kommer till att förklara varför vi gärna tillskriver personer och varumärken egenskaper som de egentligen inte har.


Ämnen i artikeln:

RodolfoLudwig Jonsson

Vill du ha något att skylla dumma beslut på? Som att du köper fel teknikprylar, anlitar fel person eller missbedömer ett företags professionalism utifrån dess hemsida? Alla dessa skulle kunna vara konsekvenser av haloeffekten. Ett flertal studier har kunnat visa på effekten, en av dem gjordes av forskare på University of Michigan.

Vad visade studien?

Forskarna Richard E. Nisbett och Timothy DeCamp Wilson lät collegestudenter bedöma en psykologiprofessor utifrån en videoinspelning av en intervju efter olika kriterier. Deltagarna blev indelade i två grupper. Ena gruppen fick se en intervju där professorn framställdes som en sympatisk, entusiastisk person med en flexibel inställning i sin undervisning. Den andra gruppen fick se en intervju där professorn framställdes som osympatisk, kall och uppvisade en misstro mot eleverna samt en tydlig rigiditet i sin undervisningsstil. I båda intervjuerna talade professorn engelska med en fransk-belgisk brytning. Efter att studenterna sett en av filmerna fick de betygsätta hur mycket de gillade professorn i allmänhet men också i vilken grad de uppskattade hans fysiska utseende, manér och accent. 

Det visade sig att en majoritet av studenterna som betygsatte den mer sympatiska professorn inte bara gillade honom mer i allmänhet utan även hans utseende, accent och manér jämfört med gruppen som betygsatte den osympatiska professorn. Även om professorn hade samma utseende, accent och manér i båda intervjuerna blev omdömena från studenterna mer positiva när professorn hade en mer sympatisk framtoning. 

Och vad betyder det?

Haloeffekten beskriver vår tendens att tillskriva någon eller något fler egenskaper än den/det egentligen har. Exempelvis att en stilig person vi träffar på ett mingel även måste vara smart, att ett företag som har en tilltalande och lättanvänd hemsida också måste vara proffsiga på det de gör samt att produkter från Apple är bäst på marknaden bara för att dess design är så elegant. Det första intrycket är svårt att tvätta bort och färgar oss när vi sedan bedömer andra aspekter av en person, upplevelse, produkt eller ett varumärke.

Hur kan du nu dra nytta av effekten?

Antingen ser du till att lägga lite extra krut på inredningen i entrén till ditt kontor och ler lite extra när du träffar en ny person, eller så jobbar du på att se bortom ett osäkert handslag eller ett tveksamt val av typsnitt.

Källa: The Halo Effect: Evidence for Unconscious Alteration of Judgments. Nisbett, DeCamp Wilson. University of Michigan, 1977. 


Ämnen i artikeln:

RodolfoLudwig Jonsson

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.