Rapport om svensk reklam visar på stora brister: sexism, ålderism och homofobi

Frågeställningen som ligger till grund för rapporten lyder: ”Hur står sig Sverige jämfört med andra länder vad gäller inkludering och representation och hur ser egentligen representationen ut jämfört med den svenska befolkningen?” 

I samarbete med Komm, tillsammans med Sveriges Annonsörer, Google och All of Us har Geena Davis Institute genomfört en intersektionell analys av 309 reklamfilmer och de 1840 personer som figurerat i filmerna. Forskarna som genomfört analysen har utgått ifrån sex olika kriterier: genus, etnicitet, HBTQ+, funktionsvariation, ålder och kraftig kroppsbyggnad. Analytikerna är inte svenskar vilket gör att de inte känner till svensk kontext eller de kända personer som ibland figurerar i svensk reklamfilm.

Ett par insikter från rapporten är att:
✓ Det förekommer ytterst få personer med kraftig kroppsbyggnad i svensk reklam
✓ Andelen homofobisk reklam har ökat under 2020
✓ Ålderism är fortsatt utbredd
✓ Sexistisk reklam förekommer ofta, och ökade under 2019 trots #Metoo-rörelsen under 2018
✓ Under 2018 använde 34 procent av all reklam sig av sexistiska stereotyper. Andelen 2020 var 3,8 procent
✓ Det är jämn representation mellan könen, men män och kvinnor framställs på olika sätt

– Vi måste komma längre än så här. Reklam har en stor påverkan på människors beteende och attityder. Vi måste ta ett väsentligt mycket större ansvar för detta och det börjar med oss på köparsidan, säger Hanna Riberdahl, vd på Sveriges Annonsörer, i ett pressmeddelande.

Rapporten kommer presenteras i helhet på torsdag nästa vecka.

LÄS OCKSÅ: Christina Knight lämnar The Amazing Society och startar akademi: ”Reklam som produceras är ofta tondöv”