Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag03.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

#Baramänniska

F&B – en framgångsrik sekt

Publicerad: 19 Maj 2014, 12:01

Forsman & Bodenfors har kallats för en sekt. Men i så fall är det den mest framgångsrika i modern svensk reklamhistoria. Anna Qvennerstedt beskriver kulturen som kollektivistisk men öppen för oliktänkande.


Ämnen i artikeln:

#baramänniska

Att skapa vass kommunikation är en lagsport – inte en individsport. Så lyder Forsman & Bodenfors eviga mantra. Många byråer pratar om prestigelöshet, men är det någon som symboliserar kollektivism är det F&B.

– Vi har inga hierarkier utan arbetsgrupperna har fullt ansvar över sina projekt. Jämfört med hur det ser ut på byråer på andra håll i världen har vi ett helt annat förhållningssätt. Där konkurrerar begåvade människor om att skapa få skapa bra reklam, men här hjälps vi åt och ger folk ansvar och trygghet, säger Anna Qvennerstedt, styrelseordförande och en av byråns centrala kulturbärare.

Visst finns det modeller och riktlinjer för hur arbetet på Forsman & Bodenfors bedrivs. Men i grund och botten är företagskulturen något som inte riktigt går att sätta fingrarna på.

– F&B-kulturen sitter i väggarna och är ett resultat av hur byrån alltid har varit. Det är en väldigt viktig sak som vi verkligen försöker bevara.

En av de mindre smickrande beskrivningarna av Forsman & Bodenfors är att byrån liknar en sekt. I en intervju med Resumé år 2005 skämtade vd Erik Sollenberg om det epitetet:

– Det gnälls ibland över att F&B är som en sekt och jag kan bara bekräfta det, sade han.

Givet den låga personalomsättningen och hur många av dagens nyckelpersoner som har funnits med sedan de tidiga åren på 90-talet finns det kanske visst stöd för tesen. Men till skillnad mot sekter, som kännetecknas av medlemmarnas brist på självständigt tänkande, menar Anna Qvennerstedt att de ständigt eftersträvar en mångfald av oliktänkande individer.

– Det har aldrig hänt att någon har kommit in och tyckt "fel" saker. Det är viktigt att inte bara ha anställda som är likadana som dig själv. Däremot har det kommit in ensamvargar som inte velat vara en del av lagarbetet och dela med sig av tankar och idéer, vilket inte har fungerat. När vi rekryterar söker vi människor som vill jobba på det här sättet och tycker att det är givande. Men du får misslyckas och blir inte dömd bara för att du kör fast, säger hon.

Finns det ändå inte en fara med att ni blir för likriktade?
– Jo, i den kollektiva modellen finns en risk att vi blir för snälla och mesiga mot varandra. Det är lätt att bara vara trevlig men betydligt svårare att påpeka brister. Vi pratar alltid om att våga vara raka och ärliga.

När det gäller hennes egen roll som kulturbärare väljer hon att tona ned betydelsen av enskilda individer.

– Många byråer är väldigt centrerade kring ett fåtal nyckelpersoner som bär hela verksamheten. När de ledsnar uppstår ett vakuum. Vi har klarat oss från det eftersom vi är många nyckelpersoner, både partner och kulturbärare. En så otroligt viktig person som Filip Nilsson har kunnat sluta utan att skeppet har kantrat. Jag tror att vår modell har skapat en stabilitet som är ovanlig hos de flesta byråer.

Skulle er speciella kultur kunna bli en belastning någon gång i framtiden?
– Jag har svårt att tro det. Möjligen om den blir ett egenvärde i sig. Men vi jobbar så här eftersom vi tror att det är det bästa sättet att göra jobbet på. Att en sam-hörighet uppstår på en byrå tror jag är bra och något som många gillar.

Fredrik Thambert

Ämnen i artikeln:

#baramänniska

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.