Prispallen är fantastisk – men Nordax syratripp är det som biter sig fast

Barncancerfondens, Coops och KPA Pensions bidrag var givetvis fantastiska. Bla, bla, bla. Då har vi avhandlat prispallen för Månadens kampanj. Nu till det roliga och mest konfunderande i denna omgång: Nordax Bank. 

Nordax Bank är en bank som lånar ut pengar till folk utan fast jobb. De kallar sig för ”Banken för det nya vanliga”. Det ”nya vanliga” anspelar på att folk i större utsträckning har betalningsanmärkningar och en allmänt risig ekonomi. Då kliver Nordax Bank in och fixar pengarna. En slags Robin Hood-verksamhet med ränta.

Man kan lite smått ana att Nordax Bank valt sitt namn för att alludera till Nordea. Man kan också gissa att färgställningen, mörkblå och vit, även den ska flörta med Nordea. Man får helt enkelt anta att Nordax Bank vill rida på de associationer Nordea byggt upp genom åren. Lite stelt och konformt. Trovärdiga. Som banker brukade vara innan Klarna blev med fisk.

Därför är det lite märkligt att Nordax Banks tävlande filmer går i bjärt kontrast mot den Nordea-doftande identiteten. När jag ser de tre filmerna, poppar följande frågor upp i huvudet: Nordax Bank, går ni på syra? Vilket mediegymnasium har ni anlitat till produktionen? Varför är det så kasst? Och varför är det så bra? 

De här filmerna är verkligen medvetet risiga. Men den pratande smoothien från TV Shop-pastischen har etsa sig fast i mitt medvetande. Likaså sägningen om att ”i framtiden så kommer folk ha betydligt mer fåglar hemma”. Och att ”sjöfåglar är väldigt bra husdjur”. De har fått mig att tänka på Nordax Bank. De har vunnit kampen om mina tankar. Det allting handlar om.

För en tid sedan intervjuade Navid Modiri ett smart-ass vid namn Stefan Wendin i podden ”Hur kan vi?”. Wendin berättar att han för några år sedan byggde en bot som han integrerade med sin Tinder-profil. När han fick en match skickade boten ut två random gifar som svar, vilket ledde till att han fick gå på dejt i 96 procent av fallen. Som Tinder-novis antar jag att det är en hög siffra.

Genom att konsultera en beteendevetare drog Stefan slutsatsen att framgången bottnade i en intensifiering av tankeverksamheten. Att personen i fråga tänkte extra mycket på honom tack vare den mänskliga hjärnans förkärlek till connecting-the-dots. Vi skapar mening/fyller i luckor genom att koppla samman gifarna, som egentligen inte har någonting med varandra att göra. 

Följaktligen uppstår en berättelse och Stefan Wendin framstår som en betydligt mer spännande person än han (kanske) egentligen är. Genom att vara obegriplig, blev han intressant. Han nämner även att örfilarna ven i luften när han avslöjade hoax:en för sina dejter. 

Ni har säkert redan listat ut kopplingen till Nordax Bank. Det är som de har skickat två random gifar till mig och jag vill gå på dejt. Ring mig på 0708892488. Jag vill låna 600 000 kronor och sätta allt på Ethereum. 

Johan Helander, juryordförande och creative director på Familjen