Han ser missbruket öka under pandemin – därför är kommunikationsbranschen extra sårbar

Våren 2017 intervjuade Resumé beroendeterapeuten Robert Bohman som då drev behandlingshemmet Drawing Room, för socialt etablerade klienter. En stor del av målgruppen kom från den kreativa sektorn – bland annat regissörer, musiker och reklamkreatörer. 

Året efter valde han att inte fortsätta när avtalet med Nämndemansgården löpte ut. Han delade varken synen på behandlingsmetoderna för den specifika klientmålgruppen eller personalvård. 

LÄS MER: Knarkade för att bli kreativ – nu hjälper han andra ur missbruket 

Han startade i stället om och byggde upp The House Stockholm / Berlin, en verksamhet med öppenvård eftersom många av hans klienter har jobb eller livssituation som inte gjorde det möjligt för dem att checka in på rehabilitering under en månad.

Nu kom Robert Bohman dit klienterna befann sig, och fick världen som arbetsplats men också med fasta mottagningar i Stockholm och Berlin, dit Robert flyttade 2017.

– I stället för gruppterapi arbetar vi främst individuellt, och det gör vi baserat på mina erfarenheter som terapeut och resultaten jag har fått. Å ena sidan kan en grupprocess bidra, att man speglar sig i varandra. Att klienten vågar öppna upp. Men det kan också bli tvärtom, att personer råkar hamna i ett sammanhang där de upplever att de inte passar och känner sig obekväm att öppna upp sig. Jag upplever också att min kontakt med klienterna har blivit närmare. Behandlingen anpassas helt efter klientens liv, tid och möjligheter vilket gör att vissa klienter träffar sin terapeut 6-7 dagar i veckan medan andra ses en gång i veckan, helt beroende på situation. 

Robert Bohman beskriver hur alla telefoner tystnade under coronautbrottet i mars. Eftersom The House redan var fullt spelade det inte någon större roll. En månad senare var situationen den motsatta och telefonerna ringde mer än någonsin.

– Det blev som jag gissade, den här situationen har gjort att drickandet och missbruket av droger har ökat. Vindrickaren går kanske från ett glas på torsdagen för att slappna av till att ganska snabbt börja ta ett glas på måndag, tisdag också. Det blir fler dagar och sen tas det där glaset lite tidigare på dagen. Tristessen och isoleringen när man inte är på jobbet kan vara plågsam för många och det handlar inte bara om personer med en drogproblematik. Att inte träffa kolleger och inte interagera ansikte mot ansikte gör att många mår sämre.

– En person som har missbruks- eller beroendeproblematik som ligger och bubblar på gränsen och plötsligt inte behöver inställa sig på arbetet 8.30 har också större möjligheter att missbruka i det tysta. Ingen behöver märka av att kollegan är trött eller att det är vin i kaffekoppen under ett Zoom-möte.

För personer i kommunikationsbranschen kan pandemin skapa förutsättningar för en större sårbarhet. 

– För högpresterande personer blir det ett tomrum när tempot bromsas och man upplever att man inte har samma betydelse. Jag upplever också att en ny målgrupp har kommit till mig, de som upplever att allt inte står rätt till och är rädda för att de ska börja dricka. Arbetet med preventiva åtgärder är detsamma som med andra klienter, de är en kombination av samtalsterapi och KBT. 

Robert Bohman bedömer att personer inom marknadsföring och kommunikation som söker behandling främst har problem med alkohol och kokain. Beroendeproblematiken slår mot alla delar av hierarkin, från chefer på kreativ och affärsmässig nivå till de på golvet. 

Antalet fall i den klientgruppen har ökat under pandemin. Han tycker sig se flera egenskaper som särskiljer branschen. 

– Det finns en festkultur. Alkohol och droger är mer accepterat och man är mer förlåtande om en kreatör blir för full varje after work. Det är bra med en förlåtande kultur, så länge det inte går ut över de anställdas mående. Det finns också forskning som visar ett samband mellan kreativitet och lägre dopaminnivåer, vilket kan utmynna i självmedicinerande.  

– I andra hand har cheferna inte alltid kunskap om sina skyldigheter och tar inte det ansvar som krävs. Det saknas ofta en HR-avdelning. Det blir olyckligt inte minst då det är en bransch där många arbetar hårt, med personer som har höga förväntningar på sin omgivning och sig själva. Förutsättningar för att människor kan börja använda alkoholen som en ventil när de behöver pusta ut. 

Hur har pandemin gett dig nya insikter som terapeut?
– Framför allt att människan har stort behov av att träffa andra, att vara social. Isoleringen leder till psykisk ohälsa. Nu kan jag också se att folk har fått nog av situationen. Ansvaret som fanns i början har släppt nu. Jag har under pandemin varit i London, Amsterdam, Frankfurt och Berlin för klienters räkning, det är samma sak som i Stockholm. Jag tror att det i grunden handlar om människans behov av att möta andra.

Vad är ditt råd till arbetsgivare?
– Mitt råd är att börja ta kontakt med de instanser som kan finnas till som stöd i de här frågorna. En chef på en liten pr-byrå har inte all kunskap om beroendeproblematik. Det handlar om att ta hjälp och få information, inte att knyta upp sig på stora dyra avtal även om det kan vara bra med en samarbetspartner i de här frågorna. Det är inte så lätt att veta vad man ska göra när man misstänker att anställda dricker för mycket. Ett första steg är att börja prata med de anställda, men sen då? Det finns en brist på insikt om vilka problem en anställds drickande kan få för hela företaget.