Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Morgonsvepet

Kritiken mot #Kavlaupp-kampanjen: ”Har inget existensberättigande”

Publicerad: 24 maj 2021, 06:31

Kampanjen lanserades i förra veckan.

Kritik mot #Kavlaupp-kampanjen, snackshistorien som var en lögn och annons i NYT pekar ut kändisar för Palestinastöd. Det är några av nyheterna i morgonsvepet.


Ämnen i artikeln:

TwitterKOMMSveriges Kommunikationsbyråer

I förra veckan lanserades kampanjen #kavlaupp – ett initiativ som letts av reklambranschen och Sveriges Kommunikationsbyråer. I den av näringslivsprofiler finansierade kampanjen deltar nästan 100 kända profiler för att få svenskar att vaccinera sig mot Covid-19. Under helgen har tung kritik riktats mot kampanjen, på krönikeplats. 

Expressens krönikör Irena Pozar är en av kritikerna. Hon skriver bland annat: 

”Med tanke på att de allra flesta svenskar kommer att vaccinera sig saknar kampanjen helt existensberättigande”, och hänvisar till att 91 procent av svenskarna har svarat att de ska vaccinera sig i en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomfört.

GP:s kulturchef Björn Werner är en annan kritiker. Han skriver att hela kampanjen mest handlar om de deltagande kändisarnas egon. Även hans resonemang går ut på att den svenska vaccinationsviljan redan är mycket hög och att det lilla fåtal som är skeptiska knappast lär övertygas av en sådan här kampanj – för det krävs snarare frågor och svar om vaccinets risker, menar han. Kritiken från Björn Werner handlar också om att kändisarna inte tycks veta var man får sprutan, eftersom de rullat upp skjortan eller tröjan på underarmen och inte hela vägen upp till överarmen. När Komms ordförande Helena Westin intervjuades i GP om saken svarade hon: 

– Det kan jag inte svara på, på rak arm. Fotografen och kreatörerna vill nog ha variation i bilderna, skulle jag tro. Väldigt många har också rätt tajta kläder på sig. Då kan det vara lite svårt att kavla upp.

När vi på Resumé intervjuade Helena Westin tidigare i våras, om riskerna med en sådan här vaccinationskampanj, sa hon: 

– Att ta ställning innebär alltid en risk. Men vi behöver få i gång Sverige och som ordförande för Komm ser jag det som mitt ansvar att vi gör det här. Men visst är det en risk. När jag var med och drog i gång Pride 1998 blev vi mordhotade, men var hade vi befunnit oss i dag om vi inte hade gjort det?

Alla krönikörer är dock inte skeptiska. I en ledare i SvD skriver till exempel Tove Lifvendahl att #Kavlaupp är ett utmärkt exempel på när samhället tar ansvar. 

Den fantastiska snackshistorien – bara en lögn?
Storytelling brukar vara ett effektivt grepp när varumärken ska plantera en historia om hur varumärket ifråga kom till. Det får gärna vara någon spektakulär historia som innehåller en eller annan mystisk person som inspirerat eller bidragit till att idén till varumärket föddes. För det amerikanska snacksvarumärket Cheetos har storytellingen börjat från ett annat håll. Inte som brukligt inifrån företaget, utan av en annan person. Richard Montañez har nämligen turnerat med sina populära föreläsningar i USA de senaste tio åren och under dem berättat om den spektakulära historien att han kom på receptet till ett ostsnack och på så vis blev en rik man. Enligt Los Angeles Times, som skrivit ett långt reportage om Richard Montañez, är allt dock bara en lögn. Företaget Frito-Lay kom nämligen på receptet till ”Flamin’ hot cheetos” innan Richard Montañez ens jobbade där, skriver de.

Annons pekar ut kändisar för Palestinastöd
I en annons som publicerats i The New York Times kritiseras artisten Dua Lipa tillsammans med modellsystrarna Gigi och Bella Hadid för antisemitism. Anledningen ska vara att trion stödjer Palestina i konflikten med Israel. Annonsen har skapats av tv-profilen och författaren Rabbi Shmuley Boteachs judiska organisation World Values Network. Dua Lipa menar att kampanjen är full av falska anklagelser och felaktiga framställningar. Hon menar vidare att hon är solidarisk med alla förtryckta folk och förkastar all typ av rasism. Detta skriver bland andra AP. 

Twitters bildbeskärningssystem prioriterar vita och kvinnor
Twitter har låtit göra en utredning av sitt AI-baserade system för bildbeskärning efter kritik om att systemet skulle prioritera vita personer framför svarta. Under utredningen har man kommit fram till att kritiken stämmer. Man har också kommit fram till att systemet har prioriterat kvinnor framför män. Nu ska algoritmen bytas ut. Det skriver BBC. 

 

Yasmine Winberg

Redaktör Resumé Insikt

yasmine.winberg@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.