Att forma en identitet via sociala medier

Hej Ali Mohamed! Du har skrivit en avhandling om kollektiv identitetsformning i sociala medier. Vill du först förklara begreppet? Vi människor kommunicerar och interagerar med och genom språkliga (och andra former av) verktyg. Exempelvis bilder, symboler, emojier, memes etcetera. Genom den interaktionen utvecklas kunskap och identiteter formeras. Kollektiva identiteter avser alltså tankar, värderingar och ideologier som formeras och delas i en social grupp. Jag har valt att studera interaktionen i Facebook-grupper.

Vill du sammanfatta vad din studie kommer fram till?
– I studien framträder tre interaktionstyper: motstånd, medhåll och nyansering.  Dessa bidrar till formering av tre typer av identiteter:

Motståndsidentitet: En typ av kollektiv identitet som formeras genom interaktion som manifesterar ett gemensamt avståndstagande mot något/någon.

Gemenskapsidentitet: En typ av kollektiv identitet som formeras genom interaktion som manifesterar ett gemensamtförespråkandeav något och/eller hyllande av någon.

Förhandlingsidentitet: en typ av kollektiv identitet som formeras genom gemensam strävan att reflektera över, förhandla och nyansera förståelsen av något/någon.

Studien har visat att i diskussioner som präglas av hetsig debatt används hatfyllda språkliga uttryck, starka negativa formuleringar, memes etcetera på sätt som fungerar i termer av en uppdelning i ett ”vi” mot ”dem” – en polarisering. Dessa polariserande interaktioner initierar en stark uppdelning som blir en del av det förändrade debattklimat som tidigare studier varnat för.

Nyansering i interaktionen är den viktigaste kunskap som studien bidrar till jämfört med tidigare studier som lyfter fram antingen motståndsidentitet eller gemenskapsidentitet. Där sociala medier, och särskilt diskussioner med politiskt engagemang, ofta ensidigt problematiserats som hot mot demokratin, alternativt hyllats som en öppen arena för fritt åsiktsutbyte, innebär nyanseringsaspekten och förhandlingsidentiteten en tredje hållning.

Jag menar att studien visat att det även i slutna grupper och grupper med specifika intressen förekommer interaktion som riktas mot att visa på komplexitet och olika perspektiv. Dock: den interaktion som driver motstånd och medhåll är betydligt mer framträdande.

Vad kan den här typen av identitetsformning ha för effekt, för enskilda individer och för oss som samhälle? Det finns risk att enskilda individer kan bära med sig attityder, normer och värderingar, vanor och interaktionsmönster till andra sammanhang.

Har du exempel på när den här typen av identitetsformning kan ha positiva respektive negativa effekter?
– Den positiva effekten har att göra med att deltagare är reflekterande och kan bidra till bättre förståelse och skapa en positiv diskussion. Det negativa exemplet är att anta en motståndsposition som färgas av negativa uttryck, som innefattar förlöjligande av de som inte tycker likadant.

Beter vi oss annorlunda online jämfört med hur vi beter oss offline?
– Min studie har visat att vi beter oss mer polariserande och aggressiva inför massor av deltagare som vi inte ens vet något om förutom ett namn som kan vara fiktivt. Det är lätt att använda arga symboler och emojier och skriva uttryck för hat och till och med hot. Man kan bli irriterad, hetsad, ja tom och galen om man inte har tillräckligt med tålamod. Det bästa sättet däremot är att vi kan låta bli att svara direkt, tänka tillräckligt och svara senare eller låta bli, lämna diskussionen eller gruppen och undvika konflikt. Man kan också läsa andras svar och inspirera eller hämta argument innan man svarar. Det är ganska lätt att skapa polariserande debatter och uppiskade hatstämning genom ord och emojier.

Hur tror du att identitetsskapande online kommer att förändras över tid?

– Jag tror inte att identitetsskapande i sig inte kommer att förändras särskilt mycket. Däremot tror jag att sättet att interagera och kommunicera online kommer att utvecklas betydligt mer än vad vi kan föreställa oss, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen inom AI. Eventuellt åt ett mer aggressivt håll. Jag tänker på onda krafter så som diktaturer, antidemokrater, terrorister, oseriösa kommersiella företag och dylikt. Det är ganska lätt att, med hjälp av AI, skapa fotografier eller filmer på en fiktiv människa som kan användas för att skapa en påhittas sociala medier-profil. Jag är en av flera moderatorer i en Facebook-grupp. Till denna grupp får jag många gångar ansökningar med påhittade profiler som försöker lura sig för att bli medlem i gruppen. Ibland är det lätt att upptäcka men i vissa fall är det verkligen svårt. I framtiden kan det bli ännu svårare att veta vem som interagerar, skapar debatt, driver en agenda och i vilket syfte det görs.

natalie@crunchtime.se