Cheferna om stressen i branschen: ”Måste ta ett omtag på jobbet som kommunikatör”

Under ett seminarium arrangerat av Sveriges kommunikatörer under tisdagen i Almedalen avhandlades ämnet om den psykiska ohälsan i kommunikationsbranschen. Stina Liljekvist, kommunikations- och marknadschef på Skandia, delade insikter ur försäkringsbolagets rapport ”Sveriges sjukaste yrke”, som visar att informations- och kommunikationsbranschen ligger i topp över de yrkesgrupper som oftast drabbas av psykisk ohälsa. Kommunikatörer är tre gånger så sjuka som gruppen med lägst antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, jordbrukare. 

– Vi plockar tyvärr förstapriset här, och det är inte ett pris man vill vinna. Det är jätteviktigt att vi bottnar i varför det ser ut på det här sättet. 

Rapporten visar bland annat att diagnoser kopplade till psykisk ohälsa leder till längre sjukskrivningar, och att det är svårt att komma tillbaka till arbetslivet.  

– Utbrändhet är inte något som händer över en natt. Det är viktigt att stanna upp i tid. När vi väntar och tänker: det löser sig nog, vi ska bara leverera den här sista kampanjen z- det ska vi inte göra. Agera tidigt, för då kan man vända en trist utveckling, fortsatte Stina Liljekvist, och flaggade för att man behöver vara extra uppmärksam på de yngre i kommunikationsyrket.

– Vi har ett tufft och riktigt trist läge när vi tittar på psykisk hälsa bland barn och unga. När det gäller unga vuxna, mår de näst sämst i Europa när de får skatta sin psykiska hälsa. Man mår alltså inte tipp topp när man går från skolbänken in i arbetslivet. Han man då inte riggat för en frisk och hållbar arbetsplats, då dyker man och kan dyka länge. 

Helena Westin, vd på Komm: 

– Jag var själv utbränd i två år när jag jobbade på Paradiset DDB, och det är mer än 20 år sedan och egentligen har ingenting förändrats, mer än hur jag själv tänker. När det gäller vad vi kan göra: det är absolut ett arbetsgivaransvar, men alla arbetsgivare är inte perfekta, så är det. Därför tror jag att vi måste hjälpas åt tillsammans. 

– En otroligt viktig sak som jag tror att vi glömmer bort är alla vi som jobbar med kommunikation har en sak gemensamt: att jobbet aldrig blir klart. Inom kommuner har man ju tjänstemannaberedskap. Jag tycker att vi på samma sätt bör ha kommunikatör i beredskap, eftersom allting går så fort i dag. Eftersom jobbet aldrig blir klar måste chefer rigga för det. Vi måste ta ett omtag på det här jätteviktiga jobbet som kommunikatör. Jag välkomnar en intensiv dialog under hösten kring hur vi kan hjälpas åt.

Mattias af Geijerstam, corporate communications Swedbank, påpekade att det faktum att kommunikationsbranschen har en hög puls, är en faktor som också lockar många. 

– Många som söker sig till kommunikationsbranschen för det för att man vill vara i händelsernas centrum, där det händer. Det kan vara en positiv form av stress. Men den negativa stressen måste vi ha en ständigt pågående dialog kring. Jag tror att det ligger ett väldigt stort ansvar på de som leder en kommunikationsorganisation att ha den dialogen inom den egna organisationen, men också utåt. 

Stina Liljekvist: 

– Det är ett ledarskap som ska genomsyra hela företaget. Man måste på ett annat sätt börja prata om uppsidan av att ha en sund arbetsplats: det blir trevligare, blir lättare att rekrytera och när man mår bra blir man också mer kreativ. Det är superviktigt, när man tänker på vad som är vårt uppdrag. Och det skapar en annan typ av lönsamhet. Det ligger mycket på ledaren, men alla och envar har också ett ansvar att fundera över sitt eget självledarskap. Till exempel genom att sätta gränser i situationer när man inte längre kan påverka. 

Panelen lyfte även de stora krav som finns på kommunikatören, hur yrkesrollen svällt under de senaste åren och hur uppdraget som kommunikatör blir allt mer komplext, med nya kanaler, omvärldsbevakning och större brus att nå igenom. 

Helena Westin tror på ett nytt upplägg, med mer fokus på team. 

– Nu är byråer rätt duktiga på det, men man har fortfarande en specialist i varje funktion. Kanske borde man ha det dubbla. Jag tror att det är framtiden om man ska orka, just eftersom det knappast blir enklare att vara kommunikatör. Vi måste hitta nya sätt att organisera oss, både vad gäller byråmodellen och kommunikationsavdelningsmodellen. Det är ganska gamla strukturer. Vi behöver kolla på om vi kan organisera arbetet bättre. 

Mattias af Geijerstam på Swedbank: 

– Det är inte bara vårt yrke och vår situation som blivit mer komplext – alla företag och organisationer utsätts för ett enormt omvandlingstryck i dag. Om man har ett mindre optimalt ledarskap i en organisation som inte förmår anpassa sig på ett strukturerat sätt till omvandlingstrycket, då tenderar allt att bli en kommunikationsfråga. Där tror jag att det är otroligt viktigt för oss som sitter på kommunikationsavdelningen att vara tydligare med vad som är en verksamhetsfråga och vad som är en kommunikationsfråga.

– Om man ska vara lite elak finns en tendens att allt som inte kan förklaras utifrån ett ledningsperspektiv – oavsett om det gäller produktutbud, kundnöjdhet eller liknande – det beror på att omvärlden inte förstår hur bra den egna organisationen är. Därmed blir det en kommunikationsfråga. Men så enkelt är det verkligen inte. 

Stina Liljekvist pekar på att beställare har ett ansvar när de handlar upp byråer, att ställa frågor om hur man jobbar med hälsa på arbetsplatsen. 

– Man kan fråga: hur ser det ut med frisktalen? Det tror inte jag att man gör i dag. Men det är att sätta en signal, och det tycker jag är otroligt viktigt. Får ni inte den frågan som byrå, ställ den själva. 

Medverkade i panelen gjorde även Resumés chefredaktör Yasmine Winberg.

Läs mer ur Resumés bevakning av Almedalen 2022 här.