Hjälpte SD i riksdagsvalet – startar landets enda "Sverigevänliga" byrå

Den nya design- och kommunikationsbyrån Etablissemanget är grundad av Jonas WE Andersson, kreativ chef och före detta lektor i grafisk design på Konstfack, och Magnus Fermin, producent, projektledare och grammisbelönad kompositör. De beskriver sig som landets enda "Sverigevänliga byrå" och vänder sig till den del av marknaden som vill slippa intersektionalitet, feminism, postmarxism och normkritik. Värdegrunden beskrivs som "konservativ och humanistisk" med "stor kärlek till Sverige och svensk kultur".

Jonas WE Andersson har jobbat länge med Sverigedemokraterna på konsultbasis, och var bland annat med och skapade SD:s kampanj inför riksdagsvalet förra året. Förutom rollen som lektor på Konstfack mellan åren 2005-2010 har han varit varit design- och kommunikationskonsult genom de egna verksamheterna Werner Elof Design och Bastugatan Design samt kreativ chef på Agency.com i Köpenhamn.

– Vi är medvetna om att det är många som hänger upp sig på uttrycket "sverigevänlig" och tänker att det bara har att göra med att vi är Sverigedemokrater, jag har ju dessutom jobbat med SD länge. Men vi understryker att vi är partipolitiskt obundna – vi är inte SD:are men vi finns på högersidan, säger Jonas WE Andersson till Resumé.

– Vi tycker att "sverigevänner" är ett bra ord, och vi står för att vi är det. Det retar upp en del, men tanken med att beskriva oss så är att kunder som kommer till oss ska vara säkra på att inte få det andra, fortsätter han.

Bland de tidigare referensuppdrag som Etablissemanget visar på sin sajt och som Jonas WE Andersson och Magnus Fermin varit inblandade i finns bland annat Armémuseeum, Boxer,  Prostatacancerförbundet och högerplattformen Swebb-TV.

Hur kommer det prägla era jobb att ni är en “sverigevänlig” byrå?
– Tyvärr så innebär det att den värld som vi båda älskar – kulturvärlden – är helt stängd för oss. Vi kommer inte få ett enda uppdrag inom kultursektorn eftersom hela den branschen är totalt ideologiskt förgiftad. Våra uppdrag tror jag mer ligger inom mellanstora eller större företag som numera är modiga nog att stå för vad de tycker. Jag tror att vi kommer få uppdragsgivare som ligger mer åt det vetenskapliga hållet, såsom techföretag. Men vi tycker det är synd att inte få uppdrag inom kultur, jag skriver ju manus för teater och älskar den världen, men jag får jobba med det parallellt.

Det talas ju mycket i kommunikationsbranschen om syftesdriven kommunikation, och där brukar till exempel normkritik vara en stor del. Innebär det att ni vänder er emot syftesdriven kommunikation?
– Jag har varit i den världen länge och studerat de bitarna, till exempel feministisk teori. Vi har mycket på fötterna när vi tar ställning, det är inte något som vi bara kastar ur oss. Vi tror på allvar att det handlar om destruktiva ideologier. Men konkurrenter och kollegor i branschen är väldigt politiskt färgade idag. Vi har märkt av med många kunder att man tycker att det är ganska obehagligt att inte längre kunna sitta i ett möte med sin byrå utan att veta vad man får säga eller inte. Det skapar en konstigt förtroenderelation mellan kund och byrå, och ett svårt utgångsläge. Där vi tror vi att vi har en marknad som vi kan gå in i.

Berätta om Etablissemangets synsätt på design? Är även design politiserad?
– För oss handlar design om förnuft och känsla, hjärta och hjärna. Det kan låta som klichéer men det är viktigt att påminna sig om. Vi kallar oss humanister eftersom vi tror på upplysningsidealen. Men att vi tror på vetenskapligt sunt förnuft betyder inte att vi stänger av det som är viktigt inom design, det vill säga själva känslan. Vi har ett mer internationellt synsätt där vi gå tillbaka till kärnan i design, vilket innebär att vi mer pragmatiskt jobbar för att förstå kunden och utifrån det lösa problemet.

Han fortsätter:

– Däremot tror vi att det politiska idag kommer in och stör den processen. Då måste du plötsligt ta hänsyn till sådant som vilken typ av människa som ska kunna vara med i kampanjen, och det tror jag är destruktivt för många företag. Många varumärken lider av det här, vi har sett exempel på det som Gillette, Åhléns och Audi, men det finns många fler. Jag tror vi bara har sett början av det här, jag tror vi kommer gå ännu mer snett.

LÄS MER: "Starka reaktioner på Gillettes metoo-kampanj: "Kränker 99 procent av målgruppen'"

Kommer det göra det svårare för er att locka kunder med det här utgångsläget?
– Jag tror att många företag är felinformerade. När de pratar om saker som mångfald och normkritik och liknande så vet de inte riktigt vad de pratar om, annat än att man har förstått att det är det här som gäller just nu. Om en marknadschef och en byrå som båda är utbildade i normkritik kokar ihop någonting åt ett varumärke är risken stor att man tar fram någonting som går emot den primära målgruppen. Man kan rent av förödmjuka och håna sin primära målgrupp. Där kan vi komma in och förklara att det inte är särkilt bra att syssla med.

Jonas WE Andersson säger att det för några år sedan hade varit omöjligt att lansera en byrå som Etablissemanget, men att "tiden nu är mogen".

– Folk kommer till exempel inte längre se på SD som de gjort tidigare, utan SD kommer helt enkelt ses som ett borgerligt parti.

Vad tror du att ni kommer att få för reaktioner från övriga branschen?
– Det roliga är att vi redan har fått mycket reaktioner från branschen. Det är många företag som har hört av sig och sagt “gud vad bra att ni gör det här” och berättar om sin situation där de tvingas sitta och bli utskällda av ett gäng 25-30-åringar under sina byråmöten. Det finns en uppdämd känsla i branschen av att det här håller på att spåra ur fullständigt.

– Jag har själv jobbat på Konstfack och Berghs och känner många som jobbar på Beckman och Forsbergs och är därför insatt i hur skolorna fungerar. Det är inte konstigt att studenterna som kommer därifrån är politiskt drillade för den typ av undervisning som föregår handlar mycket om feministisk teori, intersektionalitet och normkritik.

Uppdatering:
Efter att Resumé publicerade artiklen skickar Armémuseeum ut ett pressmeddelande där de skriver att de aldrig har haft något samarbete med Etablissemanget och att de referensarbeten som byrån presenterar på sin sajt genomfördes av kommunikationsbyrån Zwei år 2005-2006. Etablissemanget har därför ombetts att ta bort Statens försvarshistoriska museer, Armémuseum och Flygvapenmuseum från sin lista över referensuppdrag.