Nyheter
Mediechefer i bråk med Google
Publicerad: 4 juli 2017, 07:24
Foto: Rikard Westman / Yasmine Winberg / Jonas Eltes
Nyligen skällde ett antal svenska mediechefer, bland annat Thomas Matsson, Peter Wolodarski och Cilla Benkö ut Google för vad de ansåg var bristande ansvar gällande hat och hot riktat mot publicister.
Ämnen i artikeln:
Dagens NyheterPeter WolodarskiFarshad ShadlooThomas MattssonExpressenCilla BenköGoogleSveriges RadioDe svenska mediehusens relation till nätjättarna Google och Facebook är en ständig diskussionsfråga. Många ledande publicister har berättat om vad de anser är en bristande kommunikation och så sent som för en månad sedan rev SVT:s Hanna Stjärne ned applåder när hon under en paneldiskussion på Resumés konferens Nordic Media Insights bad de globala jättarna kliva ned från sina höga hästar.
– När jag först fick frågan om att medverka skulle Google sitta med i panelen, men sedan fick vi besked om att det inte skulle göra det. Det är ett tecken i tiden att det bara är vi medier som sitter här. Jag har aldrig suttit i en panel där Google eller Facebook sitter med och svarar på våra frågor, vilket säger mycket om vår relation. Det är dags för dem att stiga ner till vår nivå och diskutera, berättade hon då.
Nyligen slutade också ett möte mellan Google och svenska mediechefer i att mediecheferna skällde ut Google. Närvarande vid mötet var bland annat Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski och Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
– Vi var en rad mediechefer som alla hade samma erfarenheter av stora sociala medier-plattformar: nämligen att de inte snabbt nog rensar bort hot och hat, att de dessvärre marknadsför till och med nazistiska sajter och att de inte lyckas göra skillnad mellan seriösa journalistiska aktörer och så kallade alternativmedier, vilket gör att kvaliteten på deras produkter påverkas negativt. Och det är ju ingen betjänt av, berättar Thomas Mattsson.
Vid ett annat tillfälle har Mattsson även berättat hur Google under mötet tystnade efter att han påpekat hur de tjänar pengar på spridandet av nazistiska budskap.
– De berättade hur duktiga de var på att rensa material. Att det inte var några problem alls. Då tog jag fram Google Chrome, sökte på mitt namn och hittade flera länkar till hatsajter. Jag förklarade att hat, lögner och YouTube-klipp där folk står och skriker utanför min dörr betalar deras löner. Då blev det tyst.
Varför är det viktigt för svenska mediehus att ställa tuffare krav på Google som publicister?
– Det handlar inte bara om Google-söket. Det handlar också om Youtube, Facebook, Twitter och ytterligare några aktörer som måste ta större ansvar för varumärkessäkra miljöer för annonsörer och som måste bli effektivare på att rensa bort hot och hat.
Trots kritiken menar Farshad Shadloo, kommunikationsansvarig på Google i Norden, att de har en god relation med de svenska mediehusen.
– Jag delar inte Hanna Stjärnes bild, vi har dagliga samtal med mediechefer och träffar dem ofta i enskilda möten och under majoriteten av mediekonferenserna. Om en publicist vill att vi ska medverka under antingen keynote-tal eller paneldiskussioner lovar jag att vi tar en diskussion kring det.
Enligt Farshad Shadloo är 0,25 procent av den trafik som kommer från Google hatfyllt eller en typ av material som anses stötande och att de jobbar aktivt för att få bukt med problemen.
Hur ser du på mötet med publicisterna och hur länge ska hot och hat få ligga kvar på er plattform?
– Vi tar självklart frågor om hot och hat på allvar, samtidigt måste vi förhålla oss till vad som bryter mot svensk lag. På YouTube, där vi står värd för innehållet, har vi en ambition om att material som bryter mot våra regler ska vara borta inom 24 timmar. Samtidigt är vi beroende av att allmänheten ser till att anmäla stötande material. På Google indexerar vi bara det material som finns och kan inte ansvara för att det försvinner från internet.
I det lagförslag som lämnades till justitieminister Morgan Johansson förra året föreslogs att hatiska uttalanden om personer på internet lättare skulle kunna betraktas som ofredande. Farshad Shadloo menar också att den här typen av lagstiftningar måste komma till för att de ska kunna agera på materialet