Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nej till direktreklam räddar inte våra skogar

Publicerad: 13 mars 2008, 15:00

Felaktig kritik. Direktreklamen angrips på felaktiga grunder, skriver Anders Kasberg, vd på Swedma, och menar att branschen själv ofta häller vatten på åsiktskvarnen.


Alltför ofta ser vi påståenden om reklam som bygger på förutfattade meningar. Detta gäller kanske framför allt direktreklamen som är väldigt synlig när den kommer i vår brevlåda. Flera gånger har jag sett uppmaningen "säg nej till direktreklam, rädda våra skogar". Ett påstående som sällan blir motsagt. För detta stämmer ju inte. Skogen i Sverige minskar inte på grund av att direktreklam delas ut. Skogen i Sverige ökar i areal. Pappersprodukter är återvinningsbara och i Sverige finns det väl utvecklade system för insamlingen. Totalt skickades det ut 3,67 miljarder enheter med oadresserad direktreklam, ODR, och 900 miljoner adresserad direktreklam, ADR, 2006. Snittvikten för ODR var 36 gram och 57 gram för ADR. Detta skapar en total direktreklamproduktion på 0,18 miljoner ton. Vilket motsvarar 0,61 procent av svensk skogsavverkning 2006.  För varje träd som avverkas i Sverige planteras tre nya. Ett levande skogsbruk utgör en viktig del för vår natur. Utan underhåll växter skogen igen eftersom växtligheten blir för tät. Skogen spelar en nyckelroll för att minska utsläppen av koldioxid. Genom fotosyntesen tar träden upp koldioxid och binder kol i trädet. Marknaden för direktreklam bidrar alltså till en växande skog eftersom den finansierar återplanteringen. Även i Europa ökar arealen skog. Skogen i Europa täcker i dag cirka 38 procent av landytan och har väsentligt ökat under de senaste femtio åren. I dag ökar skogsarealen årligen med 6 450 kvadratkilometer i Europa, vilket motsvarar en yta av London.

Det är frustrerande att se dessa påståenden och aktiviteter, många gånger skapade av kommuner med miljömässiga ambitioner, som förenklar ett påstående med en koppling minskad skogsavverkning–nej tack till reklam. Hur bra är dessa påståenden för det lokala näringslivet eller små uppstartsföretag, där direktreklamen tillsammans med nätet utgör de få mediekanaler som är tillgängliga? Lika frustrerande som att se egenkonstruerade påståenden om att skogen räddas med minskad direktreklam så är det att vi inom branschen många gånger häller vatten på åsiktskvarnen. Hur många gånger debatterar vi inom branschen att reklamtrötthet råder? Säger vi det tillräckligt många gånger blir det snart ett självuppfyllande mantra. De få mediekanaler där reklamintresse faktiskt mäts är på de direkta kanalerna adresserad direktreklam, oadresserad direktreklam och telemarketing. Förvisso genomförs undersökningar i antalet personer som zappar bort tv- eller radioreklam men dessa utgör inte lika ofta en referens över konsumenternas reklamintresse.

Många gånger sätts rubriken att allt fler svenskar säger nej till reklam eftersom antalet hushåll som har anmält sig till NIX-registret har ökat. Vad är kopplingen där? Det är inte reklam generellt man tackar nej till. Utgår vi från NIX-adresserat, de som inte vill ha adresserad direktreklam, var dessa 88 103 individer årsskiftet 2007. Med en befolkning på 9 182 927 invånare säger alltså färre än 1 procent nej till reklam eller om vi vänder på det – fler än 99 procent av svenskarna vill ha reklam.

Anders Kasberg
vd, Swedma

Nina Malmström

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.