Prestigetidningen blev en flopp

Sista numret av Portfolio.

Redan när Condé Nast lanserade Portfolio var det många som menade att det var ett hopplöst projekt. Ett exklusivt affärsmagasin tryckt på papper utan aktieanalys i början på en lågkonjunktur.

Försvararna påpekade att Fortune startade 1930 i inledningen av den stora depressionen. Portfolio skulle även bli en helt ny typ av affärstidning som inte stirrade närsynt på börstabeller.

Det fanns heller ingen tvekan om att Condé Nast, som även ger ut bland annat Vanity Fair, Vogue och New Yorker, satsade stort på sin nya tidning. Bara lanseringen kostade 100 miljoner dollar. ”Det är troligt att vi aldrig får se en lansering av ett glossy magasin av den här storleken igen”, påpekar Gawker.

Portfolio tycktes ha obegränsat med resurser och kunde anlita de skribenter man ville. I första numret skrevs huvudartikeln av Tom Wolfe.

Däremot hade chefredaktör Joanne Lipman, som kom från Wall Street Journals helgbilaga, problem att hålla ihop redaktionen. Efter bara några nummer hoppade flera av de högprofilerade skribenterna och redaktörerna av.

Första numret av Portfolio

Portfolio fick även kritik att trots sina stora resurser bara publicerade redan kända historier.

Men tidningen fick även ett National Magazine Award förra året, vilket är ovanligt för en affärstidning, och Lipman försvaras av hennes publisher William Li.
– Hon förändrade affärsjournalistiken. Vi spelade aldrig spelet med att skriva beundrande vd-porträtt, säger Li till New York Observer.

Oavsett innehåll blev antalet annonssidorna hela tiden färre. Aprilnumret i år var 106 sidor tjockt och är den tunnaste tidning som Condé Nast någonsin publicerat.

I höstas gick Portfolio ned till tio nummer per år och sparkade större delen av webbredaktionen. Men det hjälpte inte. I går insåg Condé Nast att Portfolio aldrig skulle kunna uppnå sina mål.