Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Nyheter

Replik: Vik inte ner er inför engelskans språkherravälde

Publicerad: 3 December 2018, 08:18

"Stå upp för en multikulturell och multilingvistisk värld genom att vara öppna till kommunikation på andra språk än engelska", det skriver den politiska och juridiska analytikern Christian Ernhede i ett svar till Walter Naeslund.


Ämnen i artikeln:

Kommunikation

Jag misstänker att Walter Naeslund skrev sin krönika som skämt men då svenskars användande av engelska i mediakommunikation är allmänt mer förekommande anser jag ändå att frågan är seriös och berättigar en replik. Jag tar mig även friheten att skriva på svenska i min replik även om det kan tyckas förlegat i dagens globala världsordning. Vi svenskar har en tendens att vilja gå till mötes, att inte vilja dominera med vårt språk internationellt. Vi föredrar ofta att hålla föredrag och diskussioner på engelska utomlands i situationer då man i många andra länder skulle använda tolkar.

Det finns mycket gott i det och det öppnar för möjligheter internationellt men vi får inte vilseleda oss med att tro att det är gott nog utan bör även använda andra språk för att vara ännu bättre på att skapa kontakter och bygga kultur- och handelsbroar med regioner bortom den anglosaxiska sfären. Att lära sig språk är inte heller ett nollsummespel. Tvärtom så är vår förmåga till språkbildning nog nästan oändlig och ifall något så är det lättare för den som talar flera språk att lära sig ytterligare språk. Är britter och amerikaners svårigheter med att lära sig ens ett andra språk verkligen en situation att eftersträva? Vi svenskar är utan tvekan bra på att lära oss engelska men bör nog inte vara alltför självgratulerande vad gäller våra språkkunskaper i ett historiskt perspektiv. Det är till exempel. svårt att tänka sig en svensk statsminister idag som blir intervjuvad på franska i fransk tv såsom Olof Palme gjorde flertalet gånger.

På senare tid verkar det således som om vi har försämrat vårt inflytande internationellt genom att acceptera engelskan som det enda språket i politik och affärer. Ifall Sverige ska vara den humanitära stormakt som eftersträvas på politisk nivå så måste det ske genom stark kommunikation och den typen av mjukt påtryckningsarbete som kommunikation på flertalet språk möjliggör. Även inom handel är det en självklarhet att språk öppnar för möjligheter. Titta på fördelarna som Spanien och Portugal har i dess interaktion med Latinamerika eller Frankrike i delar av Afrika. Fernando Pessoa skrev i Orons bok "Minha Pátria é a língua portuguesa" - "mitt hemland är det portugisiska språket". Vi bör därför inte heller underskatta värdet i det kulturarv som det svenska språket innebär. Olikheter är grunden till innovation och även om engelskan statistiskt har ett bredare vokabulär så finns det uttryck i svenskan utan motsvarighet i engelska. Detta är en del i pusslet som ger oss svenskar vår unika världsbild. Vårt literära, lingvistiska och kulturella arv är vad som skapat vårt samhälle och vad som kommer att fortsätta att ge oss möjligheten att gå vår egen väg som nation. I att välja att uttrycka sig på engelska framför svenska finns även en narcissistisk aspekt. Det handlar inte alltid om att vilja gå till mötes utan ibland bara om att hamna i rampljuset. Det är t.ex. inte ovanligt att svenska tidningar gör artiklar om reaktionerna i internationell press till händelser i Sverige som om vi är stolta att lilla Sverige blir uppmärksammat internationellt (svårförståeligt när det gäller makabra händelser såsom terrorattacker). Medier och opinionsbildare vill också gärna nå en publik bortom Sverige och publicerar således artiklar och twittrar på engelska men är det
verkligen rätt väg? Borde vi inte istället sluta samarbeten internationellt för att nå ut med våra budskap lokalt. Att fokusera på att nå ut med vad vi vill säga, inte på att själva hamna i rampljuset. I ett litet land som Sverige borde vi ha större förståelse för att det inte alltid är den som syns och hörs mest som har störst inflytande men det är nog generellt en av fallgroparna i fokusen på sociala medier i kommunikation. Man kan dock tycka att det ändå skulle vara bättre ifall vi alla bara talade engelska men är det inte egentligen en form av kulturell kolonialism? Som ett litet land med ett språk som talas av en liten del av världens befolkning bör vi inte vika oss inför engelskan som herravälde utan stå upp för en multikulturell och multilingvistisk värld genom att vara öppna till kommunikation på andra språk än engelska samt genom vårt eget användande av svenska.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se


Ämnen i artikeln:

Kommunikation

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.