Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så rustar branschen för svininfluensan

Publicerad: 8 september 2009, 08:31

Medarbetare på några arbetsplatser i branschen har redan fått diagnosen svininfluensa. De flesta arbetsgivare rustar nu för att klara av en sjukfrånvaro på runt 25 procent i höst.


Både reklam- och mediebranschen förbereder sig för ett större utbrott av svininfluensan. Foto: Gorm Kallestad / SCANPIX

Resume.se har gjort en enkät bland ett 15-tal av branschens största arbetsgivare. Dels för att få en bild av hur arbetsgivarna rustar för effekterna av influensa, dels för att få en uppfattning om i vilken omfattning bolagen bedömer att de kommer att drabbas.
Med hänsyn till både individer och arbetsgivare har vi valt att anonymisera både utfall och svar.

Resultatet visar också – föga oväntat med tanke på storleken på underlaget – att det redan finns arbetsplatser där medarbetare fått diagnosen svininfluensan.
På en arbetsplats avvaktar man fortfarande säkra testresultat efter läkardiagnos.
Det finns också exempel på arbetsgivare som misstänker svininfluensa utifrån testresultat som visar att medarbetare har diagnosen A(H1N1).
”Men riktigt säker på vilken sorts influensa de haft kan vi ändå inte vara”, kommenterar en personalansvarig.
Det finns även arbetsplatser där medarbetare uppger sig vara drabbade, utan att ha bekräftat diagnosen via läkare.

Enkäten visar också att många arbetsgivare på olika sätt förbereder sig för stigande sjuknivåer i höst. Bedömningen av effekterna varierar kraftigt, men de flesta har tagit i beräkning att 20-25 procent av personalen kan drabbas under ett par veckor.
Många hänvisar till myndigheternas rekommendationer och bedömningar.

En företrädare för ett mediebolag skriver:
” Vi har utgått från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Socialstyrelsens bedömning att det finns risk för att så många som hälften av befolkningen kan vara sjuka samtidigt under två veckor. Vi utgår från detta som ett värsta scenario. Men vi har också planer för hur verksamheten kan bedrivas med lägre sjukskrivningsnivåer under en längre period.”

En annan skriver:
”Vi har i samråd med företagshälsan kommit fram till ett värsta fall-scenario där 30-50 procent av våra medarbetare är sjuka samtidigt.”

En personalrepresentant för ett mediebolag skriver:
”Svårt att uppskatta. 20-40 procent av befolkningen riskerar enligt Socialstyrelsen att få svininfluensa under hösten och vintern. Med åtgärder som vaccination bör det bli betydligt lägre nivåer.”

Influensans effekter kan förstås även variera med vilken verksamhet som bolagen bedriver. En liten reklambyrå där ett antal nyckelperson slås ut måste kanske skjuta på något projekt, medan ett mediebolag med ett par tusen anställda kan täcka upp för en högre sjukfrånvaro.
Samtidigt kan det vara enklare för ett mindre bolag att till exempel genomföra ett allmänt vaccinationsprogram.

Enkäten visar också att bolagen rent medicinskt förbereder sig i väldigt skiftande omfattning. Vissa gör ingenting, medan andra infört regelrätta vaccinationsprogram och upprättar krisplaner.
Handspritskonsumtionen verkar i alla fall ha skjutit i höjden överallt.

En byråföreträdare:
”Vi har tagit fram personalinformation samt upprättat en krisplan med back-up resurser på produktionssidan om det skulle bli ett akut läge.”

På ett mediebolag:
”Vi har till exempel handsprit på alla toaletter, vi har informerat om att alla som känner sig dåliga ska gå hem så fort som möjligt och vi säger oftare ja till distansarbete. Vi uppmanar till telefonkonferenser i stället för möten och resor.”

En personalansvarig på ett mediebolag:
” Vi arbetar för att minimera effekterna för publiken. Dels genom interna förberedelser dels genom kontakter med externa samarbetspartners.
Samtliga chefer har gått igenom vad det skulle innebära om väldigt många är sjuka samtidigt. Detta har vi nu en plan för.
Vi informerar om hur smittspridningen kan begränsas. Vi ber också medarbetarna att stanna hemma om de tror att de är sjuka i influensan. Vi uppmanar till minskat resande när och om pandemin bryter ut. Dessutom vidtar vi vissa praktiska åtgärder som att sätta upp behållare med handsprit för att begränsa smittspridningen.”

På ett mediebolag:
”Ge vaccination om vi som företag får tillgång till vaccin. Tamiflu till anställda som åker på svåra uppdrag utomlands.”

En byrå:
”Vi har en dialog med vaccinationstjänsten på Sophiahemmet.”

En byråföreträdare:
”Dels kommer vi att vaccinera all personal vid tre tillfällen så att de får ett fullgott skydd. Dels har vi sett till att de slipper betala för sin karensdag. Vi har pappershanddukar och handsprit på alla toaletter. Vårt städbolag desinficerar lite extra noga under en period framåt. Vi har också gått ut med guidelines för hur vi vill att personalen gör för att respektera sig själva och arbetskamrater i tider som dessa.”

Arbetsgivarnas syn på eventuella ekonomisk kompensationen för dyra karensdagar varierar också kraftigt. Från fackligt håll har ju till exempel lärarna krävt undantag från karensreglerna. Det finns också liknande tankegångar i branschen, även om de tillhör undantagen. Ett par reklambyråer uppger till exempel i enkäten att de tänker kompensera eventuella karensdagar.

”Från 1 september kompenserar vi första karensdag”, skriver en byråledare.

Andra hänvisar till lagstiftningen:
”Karensdagen regleras i 6§ Sjuklönelagen. Det framgår där att arbetsgivaren inte ska ge någon lön under karensdagen. Det är alltså inte möjligt för en enskild arbetsgivare att slopa karensdagen.”

Peter Willebrand

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.