Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Skratta lagom!

Publicerad: 29 mars 2019, 12:44

Björn Rietz är copywriter och var bland annat med och grundade reklambyrån Paradiset.

Foto: Mattias Edvall

Humorn är mänsklighetens ventil, skriver Björn Rietz till krönikörkollegan Johan Hakelius försvar.


Ämnen i artikeln:

Björn Rietz

"Sluta Raljera. Klimathotet är på allvar, fatta!" Det var en av de vänligare kommentarerna till Johan Hakelius krönika med titeln "Jag kan ändå inte riktigt ta domedagen på allvar" (Expressen den 23 februari). Hakelius beskrev med välvässad penna hur hemskheterna, från klimatkris och islamism till Trump och NMR, inte fick honom att dra täcket över huvudet, trots att han insåg allvaret i eländet. Krönikan var skitrolig. Problemet var att Hakelius enligt många gjorde sig lustig över företeelser man inte ska skoja om, vilket väckte deras vrede. Och däri ligger det djupt sorgliga hos människan: att hon gärna hyser en liten halvhysterisk fanatiker inom sig.

Somliga har givit fanatikern en lite rymligare bostad och de känns igen på kommentarer som den som fick inleda den här texten. I den tunna boken "Hur man botar en fanatiker" fångar författaren Amos Oz ett säkert karaktärstecken: fanatikern känns främst igen på avsaknaden av humor.

Likt en lömsk reptil agerar den på instinkt och slänger ut sin klibbiga, illaluktande tunga så fort en liten irriterande insekt surrar förbi. Smack, där satt den. Där fick jag dig! Helst hugger den efter avvikande själar som inte förstår att följa gruppens åsikter.

Min egen fanatiker göds när jag blir ursinnig på nya hundägare som till synes bekymmerslöst promenerar sina golden retrievrar eller labradorer utan koppel precis som de sett i coola amerikanska filmer. Allt medan deras fyrfota vänner sätter sig ner och skiter överallt, vilket husse eller matte inte ser/väljer att inte se eftersom de har ögonen i mobilen medan vi ordentliga hundägare får skämmas över bajshögarna. Men jag håller surmulet käften och plockar upp efter min egen voffsing.

Fanatikern finner sitt ultimata eldorado i sociala medier och i kommentarsfälten. Här återfinns "vännerna" som parallellt med övertygelsen att EU bestämt längden på kokt korv med bröd, skyller sina hemorrojder på invandringen. Och här finns flygskammarna som spejar efter solnedgångar från Maldiverna på Instagram med idogheten hos ornitologerna vid Ölands södra udde i april.

Gemensamt för dem alla är att de springer gruppvis, ju större grupp, desto mer sant upplever de syftet. Principen är lika gammal som reklamsloganen "9 av 10 filmstjärnor kan inte ha fel. Använd Lux Tvål du med". Fanatikerna är sturska men bara när de har vinden i ryggen. Och där någonstans dväljs motgiftet. När alla rusar åt samma håll, när alla papegojar samma sak om och om igen, tänk om några av oss då stannar upp och öppnar upp för en alternativ tanke. Vad händer då? Förmodligen inser vi hur gruvligt fåniga vi är i vårt erbarmliga flockbeteende där vi dömer våra grannar som vi misstänker äter kött flera gånger i veckan och inte ens cyklar till jobbet. Om vi då rodnar flinande i vår nyvunna insikt, är det endast klädsamt. För humorn är mänsklighetens ventil.

Det som inte tål att skämtas om, förtjänar inte att tas på allvar.

Björn Rietz, copywriter

Thomas Nilsson

Reporter

thomas.nilsson@resume.se

Ämnen i artikeln:

Björn Rietz

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.