Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

“Social tipping point” – så här många krävs för att skapa förändring

Publicerad: 17 Oktober 2019, 10:37

Foto: Wikimedia Commons

Det senaste året har Greta Thunberg visat hur man kan samla människor för förändring. I veckans Beteendebanken har Rodolfo tittat närmare på hur många som behöver manifistera en viss åsikt för att en ny norm ska skapas.


Greta Thunberg fick inte Nobels fredspris i år men vad gör det när hon satt igång en rörelse som sakta men säkert förändrar världen. Klimatmanifestationer pågår i alla tänkbara länder, fler och fler vill rädda klimatet och en ny typ av influencer har formats. Men hur många människor behöver egentligen uttrycka en särskild åsikt för att en ny norm ska etableras? När skapas en "dominoeffekt"? Det här säger forskningen.

Vad visade studien?

Forskaren Damon Centola med kollegor lät 194 deltagare spela ett onlinespel där de skulle namnge ansikten på människor. De kopplades ihop med en slumpmässig partner och erbjöds en belöning eller straff på 0,10 dollar beroende på om de inom paret lyckades välja samma namn eller inte. Efter varje spelomgång kunde spelarna se om de valt samma namn som sin partner. Efter ett antal antal spelomgångar nåddes gruppövergripande konsensus där spelare började välja det namn som hade fått flest matchningar.

I ett nästa steg uppmanades "minoritetsgrupper" att försöka ändra normen kring vilket namn som flest personer valde. Några av dessa minoritetsgrupper utgjorde mindre än 25 procent av den totala gruppen och andra utgjorde mer än 25 procent.

Det visade sig att minoritetsgrupperna som var mindre än 25 procent inte lyckades förändra normen kring namnvalet, då bara 6 procent av den totala gruppen antog det nya namnet. De större grupperna, de som utgjorde 25–31 procent, lyckades däremot ändra normen av namnet.

Och vad betyder det?

Det här är det första kvantifierbara beviset på en så kallad "social tipping point". Forskarna menar på att den här insikten kan bli ett effektivt sätt att skapa social förändring på oavsett vilken typ av norm det rör sig om – kulturella, politiska, konsumtionsmässiga eller normer på arbetsplatsen.

Har ni något beteende på er arbetsplats som ni vill förändra? Se till att åtminstone en fjärdedel leder vägen och resten kommer troligtvis att följa efter. Vad gäller klimatfrågan är det nog bara en tidsfråga innan de klimatengagerade personerna runt om i världen blir så pass många att vi ser en ny klimatsmart norm.

Källa: Centola, D., Becker, J., Brackbill, D., & Baronchelli, A. (2018). Experimental evidence for tipping points in social convention. Science, 360(6393), 1116-1119.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.